Claes Lindskog

---

I tjänst hos penningen

I CLAES LINDSKOGS bok "I tjänst hos penningen" får läsaren en unik inblick i bankvärlden under en av dess mest turbulenta perioder. Lindskog, som föddes och utbildades i Lund, har en lång karriär inom banksektorn, där han bland annat var verkställande direktör för Skandinaviska Banken mellan 1951 och 1963. Hans memoarer bjuder på en personlig och insiktsfull skildring av hans erfarenheter från den ekonomiska världskrisen på 1930-talet och Kreugerkraschen, händelser som starkt präglade hans yrkesliv.

Boken är mer än bara en redogörelse för bankens verksamhet; den är en reflektion över människors liv och relationer i en tid av förändring och osäkerhet. Lindskog skriver med en psykologisk skärpa och en nyfikenhet som gör att han inte bara beskriver händelser, utan också fångar de mänskliga aspekterna av dem. Hans förmåga att se bortom de konventionella värderingarna och hans kritiska inställning till maktstrukturer i bankvärlden ger läsaren en djupare förståelse för de dynamiker som påverkar både individer och samhället i stort.

Genom att dela med sig av sina personliga möten och erfarenheter, inklusive porträtt av betydelsefulla personer som Ernst Herslow och Bertil Ohlin, skapar Lindskog en levande bild av en tid präglad av både utmaningar och möjligheter. Hans berättelse är därtill präglad av en genuin omtanke för den "vanliga människan", vilket framgår tydligt i hans resonemang kring investeringar och aktiemarknaden.

"I tjänst hos penningen" erbjuder en fascinerande och lärorik läsning för alla som är intresserade av ekonomi, historia eller mänskliga relationer. Claes Lindskogs insikter och erfarenheter ger en värdefull kontext till de ekonomiska frågor som fortfarande är aktuella idag. Boken är en viktig resurs för den som vill förstå hur bankvärlden fungerar och hur den har utvecklats genom tiderna.

CLAES LINDSKOG är skåning: lundensare till födsel och universitetsutbildning, malmöbo som bankdirektör och numera privatman. Men åren 1929-1935 hade han sin verksamhet förlagd till Stockholm. De omfattade den första perioden av hans långa bankmannabana, och det innebär att hans yrkesmässiga liv fick en starkt dramatisk start: när han våren 1929 som ung jurist knöts till Skandinaviska Banken i Stockholm, kom hans verksamhet att domineras av den samma år utbrytande ekonomiska världskrisen och från och med våren 1932 av Kreugerkraschen och dess konsekvenser.

Den färgstarke Claes Lindskog är i många avseenden en ovanlig person även såtillvida att han är en av de mycket få bankdirektörer här i landet som skrivit memoarer. Hans bok I TJÄNST HOS PENNINGEN, i vilken han berättar om sina öden och äventyr under vad han kallar "sitt åtminstone från min sida lyckliga äktenskap med Skandinaviska Banken", präglas av för honom karaktäristiska egenskaper: hans människointresse och fina psykologiska blick, hans frisinne och fördomsfrihet, hans latenta skepsis mot konventionella värderingar och ställningstaganden, hans milt ironiska och mycket realistiska syn på livs- och samhällsproblemen, hans rättspatos och hans generositet. Därtill kännetecknas hans berättelse om hur en storbank i vår tid fungerar av stor sakkunskap: sedan han 1935, efter Kreugertidens hårda påfrestningar från Stockholm förflyttades till Skandinaviska Banken i Malmö, blev han en av dess ledande män och var 1951-1963 dess verkställande direktör, med en central ställning inom skånskt och i allmänhet svenskt bank- och näringsliv.

Claes Lindskog går problemen inpå livet med stor rättframhet, ofta polemiskt: han tycker om att tänka självständigt och att säga sin oförgripliga mening. Som ombudsman i sin bank upplevde han Kreugerkraschens uppsegling och avveckling på mycket nära håll, bakom förlåten; och i några centrala kapitel i sina memoarer gör han sig till talesman för en uppfattning om Kreugerprocesserna som markant avviker från den gängse. Han penetrerar - i nära anslutning till sina erfarenheter av det politiska livet, även de av praktisk art bankväsendets förhållande till statsmakterna och genomlyser det omdebatterade »maktspelet», frågan om vilka som egentligen är de bestämmande och dirigerande i bankvärlden och näringslivet.

Hans erfarenheter av de skiftande konjunkturerna från den svåra depressionen under 1930-talets första hälft över det andra världskriget fram till våra dagars inflationspräglade penningmarknad är av stort historiskt men också aktuellt intresse. Direkt till den breda allmänheten riktar sig hans skildringar av hur en bank fungerar, med den rationaliserade organisation och utrustning vid vars genomförande han varit en drivande kraft kapitlet »Skall 'den vanliga människan' köpa aktier?» hör hit: hans svar är ett på långvariga erfarenheter grundat nej. En rad porträtt av människor han mött saknas naturligtvis inte i Claes Lindskogs bok. Till dem han sätter högst hör Ernst Herslow och Herman Mannheimer samt i politikens värld Bertil Ohlin. I sin värme och omedelbarhet ansluter sig dessa porträtt nära till den fängslande bild han tidigare, i boken »Malört och vira», givit av sin far, grekprofessorn, ecklesiastikministern och chefredaktören Claes Lindskog.