Pontus Rudberg 

---

The Swedish Jews and the Victims of Nazi terror, 1933–1945

PONTUS RUDBERGS BOK "The Swedish Jews and the Victims of Nazi terror, 1933-1945", bjuder på en djupgående analys av den svenska judiska minoritetens reaktioner på nazisternas förföljelser under andra världskriget. Genom att fokusera på den judiska församlingen i Stockholm och andra judiska organisationer, belyser Rudberg hur dessa grupper navigerade i en tid av extremt politiskt och socialt tryck. Boken ger en viktig inblick i de olika sätt på vilka judar i Sverige svarade på den växande hotbilden, vilket är centralt för att förstå deras roll under denna mörka period i historien.

Rudberg undersöker de faktorer som påverkade den judiska responsen, inklusive svensk invandringslagstiftning och tillgången till information om nazisternas grymheter. Genom att identifiera både hinder och möjligheter för svenska judar att hjälpa sina medmänniskor, skapar författaren en nyanserad bild av den tidens komplexitet. Boken visar hur judiska organisationer och individer i Sverige engagerade sig i olika former av politisk aktivism, inklusive protester och lobbying, samt hur de erbjöd flyktinghjälp och stöd.

En av bokens centrala insikter är att den judiska eliten i Sverige, med sin "liberala fantasi", inte alltid hade tillräckliga resurser eller strategier för att möta den enorma våldsvågen från nazisterna. Trots detta lyckades de mobilisera betydande resurser för att stödja flyktingar och protestera mot både den tyska förföljelsen och den svenska och internationella likgiltigheten. Genom att kartlägga dessa insatser bidrar Rudberg till en djupare förståelse av den svenska judiska gemenskapens komplexa dynamik under kriget.

Boken utforskar också sambandet mellan den judiska församlingen i Stockholm och internationella nätverk av judiska organisationer, vilket ger ytterligare perspektiv på hur svenska judar agerade både i lokal och global kontext. Genom att visa på den breda enigheten kring hjälpinsatserna, motbevisar Rudberg tidigare uppfattningar om splittring inom den svenska judiska gemenskapen.

"The Swedish Jews and the Victims of Nazi terror, 1933-1945" är en viktig och tankeväckande läsning för den som vill förstå hur en minoritet kan agera i en tid av kris, och hur deras insatser kan påverka både lokala och internationella reaktioner på en av historiens mest tragiska händelser.

This dissertation aims to provide new knowledge about Jewish responses to the Nazi persecutions and the Holocaust. This has been done through a study of the actions of the Jewish minority in Sweden during the Nazi era. The study focuses on the Jewish Community of Stockholm (Mosaiska församlingen i Stockholm, or MFST) but also looks at other Jewish organizations as well as Jewish individuals in Sweden and their differing responses, here conceptualized as political actions (like protesting and lobbying), refugee assistance and relief.

This study seeks to contextualize the response of Swedish Jews through an evaluation of their room for maneuver and incitements to act. It has identified a number of factors that, to a varying degree, enhanced or limited Swedish Jews’ ability to aid the victims of Nazi terror, including Swedish immigration legislation and refugee policy, the availability of information about the extent of Nazi atrocities, the relative effectiveness of Jewish organizations, and the financial resources available to the various Jewish relief committees.

The ‘liberal imagination’ of the Jewish elite, and a system of refugee aid based on traditional philanthropy also shaped the Swedish Jewish response - and neither was adequate to the scope and enormity of Nazi violence against the Jews. Nevertheless Swedish Jews engaged in a wide range of aid efforts. They raised a large amount of money for relief aid, and supported many refugees financially. They protested against German persecution, as well as Swedish and international indifference to the plight of the Jews. Swedish Jewish representatives repeatedly tried to influence the Swedish and US governments to adopt a more generous policy towards Jewish refugees. They negotiated with Swedish officials in order to raise the immigration quotas for Jewish refugees and introduce new categories of persons who might be eligible for entry.

At the time there were two major international networks of Jewish organizations, one mainly Liberal and one predominantly Zionist. This dissertation also shows that the MFST not only was influenced by both of these networks, but also that it took an active role in them. Although previously described as divided, the study shows that the Swedish Jews acted for the most part in concert and that there was broad support among them for the aid policies of the MFST.