Hans Lidman, född 22 augusti 1910 i Sveg, var en unik röst i svensk litteratur, vars passion för naturen och fiske genomsyrade hans författarskap. Med över sextio böcker, sålda i 1,5-2 miljoner exemplar, kombinerade han skönlitterär stil med personliga upplevelser av det nordiska landskapet. Trots en tuff barndom präglad av förluster och kamp mot personlig ångest, blev Lidman en erkänd författare med titlar som Den sjungande dalen (1954) och Det nappar i Svartån (1958). Hans djupa insikter i naturens skönhet och dess hot, kom att påverka generationer av läsare och väcka stort intresse för naturskydd.
Gunnar Brusewitz, Bertil Schütt, Bo Widerberg, Torbjörn Flygt och Gösta Gustaf-Janson är läsvärda för Hans Lidman-entusiaster på grund av deras förmåga att skildra livets komplexiteter och människans inre värld med djup och empati. Liksom Lidman lyckas de författarna förmedla starka känslor och moraliska dilemman på ett suggestivt sätt. Deras berättelser bär på en stark närvaro av det mänskliga och etiska dilemman, vilket gör dem till intressanta val för Lidman-fans.