Debattserien Partisan vill vara ett fritt forum för vaken, engagerad samhällsdebatt i politiska och ekonomiska frågor. Dess inställning vill i första hand vara radikal och tankeprovocerande, och får därför ofta polemisk udd. Partipolitiskt är den obunden och förlaget tar intet ansvar för de åsikter författarna hävdar vad det däremot tar ansvaret för är att dessa åsikter är värda att framföras.
Sture Källberg är en ung svensk journalist som själv säger sig vara kommunist. Men hans kommunism är av det okonventionella slaget. Hans debutbok Kamrat med 700 miljoner torde knappast ge honom särskilt entusiastiska applåder från dogmatiker i något kommunistiskt läger.
Därtill är den både för oppositionell och för friskt iakttagande. Författaren bodde med sin familj i Peking under brytningsåren 1961-63, då motsättningarna mellan Sovjet och Kina blev akuta. Besk är hans skildring av utlänningarna i Peking, mest östeuropeiska kommunister. De ville inte och kunde inte fatta något av vad som hände i Kina. Fattigdomen hade de mest förakt till övers för, de var nyrika, dumt brackiga.
Men det fanns också en annan grupp utlänningar i Peking, människor som flytt undan pogromer och död och strandat i Kina, upplevt hunger och kaos och lärt sig att om man har ris är livet anständigt, har man te går det an, har man bara kokt vatten går det också an men utan vatten är det ett helvete. De visste mycket om tillvaron i allmänhet och kände den kinesiska verkligheten.
Men Kina är framför allt bondelandet. Författaren har rest 2000 mil genom landet: han skriver om jordreformen, folkkommunerna och flodregleringarna, vägbyggena, hela den väldiga omvälv- ningen och dess återverkningar. Han är inte okritisk, men vad som gör hans Kinabok annorlunda är att han verkligen försöker förstå.
Kamrat med 700 miljoner rymmer skarpa iakttagelser, arga kommentarer och humoristiska poänger från en främmande verklighet där det mesta är annorlunda.