Björn Gäfvert

---

Kreuger, riksbanken och regeringen

I "KREUGER, RIKSBANKEN och regeringen" utforskar Björn Gäfvert en av de mest fascinerande och dramatiska perioderna i svensk ekonomisk historia. Boken belyser hur Ivar Kreugers koncern, som under 1920-talet dominerade den internationella tändsticksmarknaden, hamnade i en kris som skulle få stora konsekvenser för både företaget och Sverige som nation.

Genom att analysera förhållandet mellan Kreuger, den svenska riksbanken och regeringen under åren 1931 och 1932, ger Gäfvert en djupgående insikt i de komplexa dynamiker som präglade denna tid. Han beskriver hur Kreuger, efter börskraschen 1929 och den efterföljande depressionen, blev alltmer beroende av krediter från svenska banker, vilket ledde till en osäker situation för både honom och det svenska samhället.

Boken erbjuder en grundlig genomgång av de strategiska beslut som togs av statsminister C G Ekman och finansminister Felix Hamrin, som spelade en central roll i att förmå riksbanken att bevilja lån till Kreugerkoncernen. Gäfvert undersöker de olika aktörernas handlingssätt och de konsekvenser dessa hade, vilket ger läsaren en klar förståelse för hur ekonomiska och politiska intressen samverkade under en kritisk tid.

Denna bok är en viktig resurs för den som är intresserad av ekonomi och management, men också för den som vill förstå de historiska skeenden som format Sverige. Gäfverts arbete är inte bara en akademisk avhandling, utan en insiktsfull berättelse som väcker tankar om ansvar, makt och de mänskliga faktorer som påverkar ekonomiska beslut.

Med sin bakgrund som civilekonom och erfarenhet som arkivarie vid Krigsarkivet, erbjuder Gäfvert en unik och välgrundad perspektiv på en tid som fortfarande har relevans idag. "Kreuger, riksbanken och regeringen" är en bok som inte bara informerar, utan också engagerar och utmanar läsarens förståelse av ekonomisk historia.

Ivar Kreugers koncern hade under 1920-talet nått en dominerande ställning på den internationella tändsticksmarknaden. Den var dessutom en kapitalförmedlare av betydande mått. Börskraschen i New York på hösten 1929 och den därefter följande världsomfattande depressionen förändrade drastiskt förutsättningarna för hans verksamhet. Det blev allt svårare, och efter något är omöjligt, att skaffa medel genom emissioner för att betala redan kontrakterade lån till stater som lämnat honom tändsticksmonopol. Inte heller kunde Kreuger få tillräckliga banklån utomlands. Han fick i allt högre grad förlita sig på krediter från de svenska bankerna, i första hand Skandinaviska Banken.

Den svenska riksbanken kom under år 1931 att kopplas in, först genom lån till Kreugerkoncernen via Skandinaviska Banken, därefter, i oktober 1931 och februari 1932, genom direkta krediter till koncernen. Vid dessa båda tillfällen spelade statsminister C G Ekman och finansminister Felix Hamrin en avgörande roll för att förmå riksbanken att bevilja lånen. Till krediten i februari 1932 förknippades villkoret att en utredning av koncernens ställning skulle företas. Detta utlöste de händelseförlopp som ledde fram till Kreugers självmord den 12 mars 1932.

I denna undersökning står förbindelserna mellan Kreuger, riksbanken och regeringen under åren 1931 och 1932 i centrum. Avsikten är att förklara de olika parternas handlingssätt, analysera resultaten av deras agerande och undersöka förhållandet mellan den stora koncernen i kris och det lilla hemlandet.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet "Kreugerkoncernen på svensk och internationell kapitalmarknad" vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Författaren Björn Gäfvert är född 1942, civilekonom, och arbetar som arkivarie vid Krigsarkivet.