---

Subaltern 4(2018) Revolutionernas naturhistoria

I vår tid ger de konstnärer och tänkare som vi möter i detta nummer av Subaltern kanske inte hopp om att maskinvärlden kan avvecklas. Men de visar att det i världens pågående sönderfall också finns en livsdynamik som gång på gång gör människor kapabla att tänka, handla och agera mot apparaternas envälde.

I vår tid ger de mer eller mindre glömda konstnärer och tänkare som vi möter i detta nummer av Subalterrn - som handlar om ett 1900-tal som visserligen ligger bakom oss, men ändå definierar och bestämmer vår tillvaro - kanske inte hopp om att maskinvärlden kan avvecklas. Men de visar att det i världens pågående sönderfall också finns en livsdynamik som gång på gång gör människor kapabla att tänka, handla och agera mot apparaternas envälde. Den biologiska princip som enligt Caspary, till skillnad från såväl Francé-Harrar som Kammerer, ledde människan ut ur livet, in i en värld av abiologiska möjligheter en värld som föregår såväl det levande som det döda, en värld som i det förgångna visar sig i det som aldrig hände men kunde ha hänt , tycks vara upprorets innersta väsen. Där, i vägrans dynamik, reser sig en förändring som är större än de industriella revolutionerna, och som utlovar en omvandling av livet självt. Historien och dess revolutioner fortsätter på detta sätt att varsla om tidens väsen: att ingenting bevaras som det är, att allt omvandlas och att även den industriella epoken kommer att visa sig vara en tidsålder bland andra i livets historia.

Skribenter: Adolf Caspary, Annie Francé-Harrar, Aleksej Gan, Paul Kammerer, Kazimir Malevitj, Paul Mattick, Pier Paolo Poggio, Christian Semler, Simone Weil