Andreas Knös, född 1721 i Mariestad och död 1799 i Skara, var en framstående svensk teolog och en av landets mest produktiva skriftställare. Redan som tioåring imponerade han på sina lärare genom att studera Nya Testamentet och skriva anteckningar på latin, vilket tydde på hans tidiga intellektuella nyfikenhet. Knös var en man av djup visdom och tro, som genom sin karriär hybridiserade filosofi och teologi. Hans avhandling om sambandet mellan naturlig och uppenbarad religion orsakade en akademisk storm i Uppsala, men hans stränga filosofi skulle senare tonas ner i en mer praktisk och kristen riktning efter hans prästvigning 1747.
Om man uppskattar Andreas Knös författarskap kan man också finna Johan Henrik Thomander, Bengt Hesselman, Emil Tidstam, Kristofer Årestad och Birgitta Ahlstrand läsvärda för deras liknande ton, karaktärsdjup och skickliga berättarteknik. Dessa författare skapar liknande atmosfärer och starka karaktärer som kan dra in läsaren på ett liknande sätt som Andreas Knös, vilket gör dem väl värda att utforska för den som uppskattar Knös verk.