Eva Nilsson Nylander

---

The Mild Boredom of Order – A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of Sweden

DROTTNING KRISTINAS LATINSKA handskriftssamling från dess tillkomst i det tidiga 1600-talets Stockholm, genom hela dess historia av ackvisitioner, bibliotekarier, krigsbyten och förflyttningar, fram till modern tid. Samlingen, som går under namnet Fondo Reginense Latino, står sedan 1690 i Vatikanbiblioteket i Rom.

Drottning Kristina, Nordens Minerva, har alltid betraktats som en lärd boksamlare, driven av kunskapstörst och intellektuella begär. Denna bild problematiseras och författaren visar hur drottningens samlande också kan förstås som ett uttryck för identitetsskapande konsumtion och som ett verktyg för politiska strategier. Studiens fokus ligger dock inte på drottning Kristina utan på samlingen och den historiska process genom vilken den formats. Det är en process som omfattar viktiga skiften i bokens historia såsom en förändrad syn på relationen mellan handskrifter och tryck, bibliotekarieyrkets professionalisering och utvecklingen av principer för katalogisering och klassificering. Katalogiserings- och klassificeringsfrågor har ofta varit förenade med konflikter och ett av bokens viktiga bidrag är analysen av sambandet mellan katalogiseringsprinciper och skilda epistemologiska strukturer, det vill säga, för att formulera det annorlunda, hur en bibliotekskatalog speglar en viss periods eller en viss kulturs syn på kunskap.

Biblioteksvärldens ständiga jakt på ordning har ackompanjerat drottning Kristinas handskriftssamling genom dess långa historia. Det var en jakt som ägde rum i en värld präglad av oordning.

Drottning Kristinas latinska handskriftssamling från dess tillkomst i det tidiga 1600-talets Stockholm, genom hela dess historia av ackvisitioner, bibliotekarier, krigsbyten och förflyttningar, fram till modern tid. Samlingen, som går under namnet Fondo Reginense Latino, står sedan 1690 i Vatikanbiblioteket i Rom. Drottning Kristina, Nordens Minerva, har alltid betraktats som en lärd boksamlare, driven av kunskapstörst och intellektuella begär. Denna bild problematiseras och författaren visar hur drottningens samlande också kan förstås som ett uttryck för identitetsskapande konsumtion och som ett verktyg för politiska strategier. Studiens fokus ligger dock inte på drottning Kristina utan på samlingen och den historiska process genom vilken den formats. Det är en process som omfattar viktiga skiften i bokens historia såsom en förändrad syn på relationen mellan handskrifter och tryck, bibliotekarieyrkets professionalisering och utvecklingen av principer för katalogisering och klassificering. Katalogiserings- och klassificeringsfrågor har ofta varit förenade med konflikter och ett av bokens viktiga bidrag är analysen av sambandet mellan katalogiseringsprinciper och skilda epistemologiska strukturer, det vill säga, för att formulera det annorlunda, hur en bibliotekskatalog speglar en viss periods eller en viss kulturs syn på kunskap. Biblioteksvärldens ständiga jakt på ordning har ackompanjerat drottning Kristinas handskriftssamling genom dess långa historia. Det var en jakt som ägde rum i en värld präglad av oordning.