Mattias Backström

---

Arkitekturkulturen

Ett fotografi är fixerat. En resa är rörelse. I Mattias Backströms fotografier är det fixerade fotografiet paradoxalt nog i full rörelse och samtidigt resan ståendes stilla. Att möta fotografikonsten i denna bok kan innebära att finna det personliga i det till synes opersonliga och att finna rörelse i det till sy- nes stilla. Det finns många resor att göra genom Mattias fo- tografi förutom den uppenbara geografiska resa vars tillkomst också är den enskilda bildens. Det är också resan från det föreställande till ren form, resan från det osedda till det sedda och resan från att röra sig genom sina vardagsmiljöer till att verk- ligen röras av sina vardagsmiljöer. Att resa är ett annat sätt att vara än det normala tillstånd vi kallar att leva. När vi rör oss genom en främmande plats öppnar vi oss gärna för den på ett sällsamt sätt. Vi tittar inte bara, vi ser. Vi är upptäckande, vi deltar, nyfiket, med vår omgiv- ning. Hemma är vi lätt blinda för det välbekanta. Det ska till att vi ska resa för att kunna njuta av det vardagliga igen. Tänk om vi ändå kunde lära oss att resa utan att behöva röra på oss, att resa stilla. Fotografierna i den här boken är fixerade, ändå är inga av dem stilla. Trots att det är mestadels orör- liga konstruktioner och byggnader vi ser är rörlig- heten och energin här det tydligaste. Spänningen i ett mönster som plötsligt bryts, fält som diskuterar högljutt med linjer, oskärpans relation till skärpan, det av bildutsnittet utelämnades eko. Att vi inte direkt ser vad som föreställs, men att hur det ser ut knockar oss ur vår bekväma föreställningsvärld där vi egent- ligen inte behöver se utan bara veta. Form är ett  samtal som pågår överallt runt oss men som vi sällan stannar upp och lyssnar på, än mindre deltar i. I dessa till synes opersonliga bilder, avsaknaden av människor: ansikten, något som helst levande, bor en stor personlighet. Genom att dröja tillsammans med dessa bilder framträder personen bakom dem: fotografen. Mattias Backström lever resande. Just den sortens resa som inte kräver nya platser, den horisontella och geografiska rörelsens. Den sortens resa som alltid är en resa inför det den står. Här är en plats. Jag kan ha rört mig genom den här plat- sen flera gånger. Men nu öppnar jag mig för den. Nu ser jag den. När jag bläddrar i det här urvalet bilder är det Mattias jag ser, och hans sätt att leva. Hans sätt att bjuda på livet till oss andra. Uppmaningen ”Se vad du lever i!” hörs i svischandet från sidorna när jag bläddrar snabbt. Att finna det personliga i det till synes opersonliga, här finns ett hjärta av Mattias. Det här är inte konst som försöker provocera eller uttrycka något mystiskt och djupsinnigt. Det här är konst som leder oss in i livet, det fysiska, rumsliga livet, inte in i abstrakta och introverta tankar. Här finns ivrighet, glädje, förvåning, skönhet. Jag älskar att tillbringa tid med Mattias Backströms konst och att ta med mig hans blick ut på prome- nad i min egen vardagsmiljö och hota miljön med konstens förfrämligande kärlek. Jag älskar att sitta hemma och bläddra i denna resa av motsatsernas motsättning. Joel Andersson Filosof