Blom, Sofia [red.]

---

Hästen som landskapsvetare

I SVERIGE FINNS det idag cirka 300 000 hästar, och antalet gårdar med hästhållning ökar stadigt. Trots detta hotas det rika odlingslandskapet av att betesmarkerna inte längre sköts på rätt sätt. "Hästen som landskapsvetare" utforskar hur hästar kan spela en avgörande roll i bevarandet av våra betesmarker och hur de kan bidra till en hållbar utveckling av landskapet.

Broschyren, redigerad av Sofia Blom och utgiven av Jordbruksverket, bygger på insikter från projektet "Hästen i landskapet", som initierades av Naturskyddsföreningen och andra aktörer. Syftet är att öka medvetenheten hos hästägare och markägare om vikten av att låta hästar beta på natur- och kulturbetesmarker. Detta inte bara gynnar hästarnas välbefinnande, utan bidrar också till en vacker och biologiskt rik landskapsbild.

I en tid då nötkreaturen minskar och koncentreras till allt färre gårdar, blir det allt viktigare att använda hästarna på ett effektivt sätt för att sköta markerna. Många hästar hålls idag i små, upptrampade beteshagar, vilket kan påverka deras hälsa negativt. Genom att erbjuda hästarna tillgång till mer varierade betesmarker kan både djuren och landskapet må bättre.

Broschyren innehåller praktiska råd och insikter från experter inom jordbruk och landskapsvård, vilket gör den till en värdefull resurs för både hästägare och markägare. Genom att läsa "Hästen som landskapsvetare" kan du få en djupare förståelse för hur du kan bidra till en hållbar och vacker miljö, samtidigt som du tar hand om dina hästar på bästa sätt.

Att låta hästar beta på naturliga marker är mer än bara en metod för skötsel av landskapet; det är en möjlighet att återupptäckta traditionella metoder som gynnar både djur och natur. Med denna broschyr får du verktygen och kunskapen för att vara en del av denna viktiga utveckling.

Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål som ska nås för att klara en ekologiskt hållbar utveckling och en bevarad biologisk mångfald. Ett av målen är "Ett rikt odlingslandskap" som bland annat innebär att arealen hävdade ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas samt att arealen betesmarker av de mest hotade typerna utökas.

Det största hotet mot odlingslandskapets värden är förmodligen att man slutar hävda markerna. För att målet "Ett rikt odlingslandskap" ska nås krävs att det finns ett livskraftigt jordbruk och att vi utnyttjar våra betesdjur för att sköta markerna.

Antalet hästar och gårdar med hästhållning ökar stadigt och enligt siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) finns i dag ca 300 000 hästar i landet. Nötkreaturen har däremot minskat i ett längre perspektiv och det faktum att de nu koncentreras till allt färre gårdar gör att det kan vara brist på betesdjur i vissa områden. Vid mjölkproduktion går kreaturen på åkermarksbeten i stor utsträckning och gårdarnas betesmarker utnyttjas inte i lika hög grad som tidigare.

Det blir därmed allt viktigare att utnyttja hästarna på rätt sätt för att få en bra skötsel av våra betesmarker. Ofta går dock hästar i upptrampade, små beteshagar och rastfällor eller på åkermarksbete. Det kan bero på att hästägaren inte har tillgång till tillräckligt stora betesmarker eller på att man tror att det är skadligt för djurens hälsa att gå på betesmarker som kan vara stenigare och magrare än åkermarksbeten.

Med denna broschyr vill vi visa häst- och markägare att de har mycket att vinna på att låta hästar gå på natur- och kulturbetesmarker. Det gynnar hästarnas välbefinnande samtidigt som det kan bidra till en vacker landskapsbild och ett rikt odlingslandskap.