Anna Sarri Krantz

---

Tredje generationens överlevande

FÖRINTELSEN ÄR EN historisk händelse som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument och museala minnesutställningar och processas av forskningsinstitutioner och myndigheter. Bland överlevandefamiljerna lever minnet kvar och nu har några av deras barnbarn, den Tredje generationens överlevande, tagit på sig att förvalta minnet. Samtidigt florerar antisemitismen i det svensk samhället vilket formar och påverkar den judiska gruppen och barnbarnen. Den socialantropologiska studien som har genomförts kan visa att detta påverkar deras identitet. Syftet med studien är att undersöka den tredje generationens identitetskonstruktion och hur den formas av minnet av Förintelsen, samtida antisemitism samt de judiska institutionerna. I den etnografiska undersökningen som primärt har centrerats kring intervjuer och observationer framkom att det finns en uttalad vilja att minnas Förintelsen. Vissa påpekar vikten av att minnas i ett privat sammanhang, inom familjen, medan andra tycker att de mer offentliga minnesstunderna uppfyller behovet. Samtidigt lever barnbarnen i en tid med en manifest och latent antisemitism vilket formar både deras tillvaro och självbiografi. Några av forskningsdeltagarna har blivit utsatta för regelrätta antisemitiska påhopp medan andra har strategier för att undgå att synliggöra sin judiska identitet. Identiteten formas dock inte bara av detta utan också av den judiska etniska samhörigheten, de judiska institutionerna, det judiska kalendariet och kulturella och sociala riktlinjer. I studiens slutsatser kan det konstateras att den Tredje generationen överlevandes minnesbearbetning av Förintelsen baseras i mångt och mycket på en generationella minnesöverföring som har pågått under forskningsdeltagarnas liv då de har samtalet med överlevandegenerationen. Empirin visar också att de bär på förhållningssätt och strategier kring hur de hanterar en samtida antisemitism i kombination med att de bär på de överlevandes berättelser om den tyska, extrema formen. Detta tillsammans utgör en av grunderna till identiteten. Empirin visar också att den tredje generationen väljer att leva ett judiskt liv, inom den Judiska församlingens ramar, baserat på individuella val och ställningstaganden.

Förintelsen är ett historiskt skeende som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument, museala utställningar, forskningsinstitutioner och myndigheter. I familjer där det finns överlevande lever minnet också kvar. Vissa av barnbarnen i dessa familjer identifierar sig nu som Tredje generationens överlevande och har tagit på sig uppdraget att förvalta minnet. Studien lyfter fram att minnes-bearbetningen kring Förintelsen av den Tredje generationens överlevande i mångt och mycket baseras på en generationell minnesöverföring som pågått under barnbarnens uppväxt i samtal med den överlevande generationen. Samtidigt florerar en både latent och manifest antisemitism i det svenska samhället vilket formar och påverkar både den judiska gruppen och barnbarnen. Denna socialantropologiska studie visar på dessa samband, att minnet av Förintelsen, i de publika och i de familjära sammanhangen, tillsammans med den samtida antisemitismen, påverkar den judiska identiteten.