Sahera Saad

---

Läkaren Pandiya

Läkaren Pandeya av Sahera Saad Boken innehåller elva berättelser och den första är kallad ”Den sjätte dottern”. Denna berättelse handlar om en flicka som heter Sitte som var den sjätte dottern till en man som gifte sig med två kvinnor och fick bara döttrar. Sittes pappa dog när hon var ett litet barn och hon växte upp i extrem fattigdom och led av livet med sin styvmamma som hon bodde med i samma hus. Under sina gymnasiestudier blev hon förälskad i Hassan, som senare lämnade henne och gifte sig med en annan tjej som följd av styvmammans hyckleri. Efter många år möter Sitte Hassan igen och detta möte påverkar hennes beteende och hennes livsförlopp. I ”Den andra sidan” skildras historian om några barn som försökte upptäcka det okända. Drivna av nyfikenhet försöker dessa barn upptäcka och lösa gåtan bakom det deras föräldrar pratar om och som ligger på den andra sidan enda floden där de bodde. Barnen börjar korsa floden gående på en gammal sliten bro och här möts de av något barn inte kan övervinna. ”Amfrons blomman” handlar om Zahra. En tjej som växer upp i en fattig familj. Zahra lär sig hur man ge sprutor för sjuka av sin granne som är sjuksköterska och börjar hjälpa människor på det sättet. Zahra börjar i samma veva att spruta sig själv dagligen med flytande järn tills något hemskt inträffar. I boken får läsaren också ta del av berättelsen om Bushra, en irakisk flykting i London. Bushra får medicinisk behandling hos läkaren Pandeya som är en engelsk läkare med indiska rötter. Han utövar sikhism som religion. Bushra utvecklar en bra relation till sin läkare och besöken hos honom gör alltid att hon får frid och sinnesro efteråt. En dag har hon en tid hos läkaren och till sin förvåning får hon istället träffa en ny läkare när hon tror att hon ska träffa Pandeya. I ”Vilsen mellan två städer” skildrar författaren Aminas liv som flykting i London. Hon bor nära en Roxy biograf, dit hon promenerar och ser en film då och då. En gång när Amina ser på en film blir hon nostalgisk och minnena tar tillbaka henne till de gångerna när hon satt på Roxy biografen i Bagdad. I ”Kungarike av papper” berättar författaren om Niran. En enda dotter till en mor som lever i fattigdom. Mammans oro för Niran var ständig och hon försökte till varje pris att hålla henne trygg och säker från sina farbröders inte alltid goda intentioner. En av Nirans farbröder var mycket sträng och han förbjöd henne att delta i festliga evenemang som fester eller bröllop där musik spelas och andra glädjeritualer äger rum. Detta tog hårt på Niran då hon älskade dans och musik och som följd av detta flyr hon verkligheten till en fantasi värd i sitt medvetande. Sondos är en flykting i London som förflyttar sig mellan olika språkskolor för engelska i London. Här träffar hon flyktingstudenter från olika länder. Under språkkurser uppstår relationer mellan studenter och lärare som i sin tur reflekterar olika nivåer av kunskap och medvetenhet hos dessa individer. Detta påverkar relationerna och leder i sin tur till olika händelser och utvecklingar som läsaren tar del av i ”oavslutade studier”. I berättelsen om ”Mamluk Jabir” lär läsaren känna Qadrya, en kvinna som bor hemma med sin mor på grund av sin ekonomiska situation. Qadrya blir tvungen att sälja sin kropp för pengar för att kunna försörja sin familj när hennes ekonomiska situation blir alltför svår och ohållbar. Qadryas granne tar tillfället i akt och vill köpa sex av henne. När han åker till en bestämd plats där de skulle träffas och Qadrya vägrar bestämmer han sig för att hämnas på henne. I ”De okända” skildrar författaren Shafikas historia. Som är en erkänd och respekterad irakisk skådespelerska och som blir tvungen att emigrera från sitt hemland på grund av den då härskade diktatorn. Hon finner ett nytt hem i London och hittar sig långt ifrån sitt gamla liv som skådespelerska på grund av olika språksvårigheter samt andra faktorer i sitt nya liv. Shafika fortsätter dock att leva på minnena och drömmarna av sitt gamla liv som respekterad skådespelerska. När åren går och diktatorn i Iraq faller träffar hon en gammal vän som hon gick skådespeleriutbildningen med. Det visar sig att denna återförening för med sig en stor överraskning till Shafika då hennes vän erbjuder henne en roll i ny en ny film som kommer att spelas in i London. Här fylls Shafika av glädje, ångest och oro. Hur kommer detta att gå nu? I Iraq var hon en respekterad skådespelerska och idag ställs hon mot valet att spela en filmroll på ett annat språk än sitt hemspråk nu när hon närmar sig sextioårsåldern. I ”ojämn fyrkant” skildrar författaren berättelsen om fyra väninnor som blir separerade av varandra och inte träffas på årtionden. Med hjälp av sociala medier och i synnerhet Facebook får de kontakt med varandra igen. Varje en av dessa fyra väninnor har ett internt smeknamn i gänget. Här lär man känna den rika Ghaniya som numera bor i London, den envisa Ibtisam, elaka Badrya samt busiga Najwa. De tre sista nämnda bor i Bagdad. En dag ringer Badrya en gammal vän som jobbade inom teatern och vars liv inom teater har kantats av alkoholmissbruk de senaste åren. Badrya ber sin vän att skriva en pjäs som handlar om de fyra väninnornas liv. Sagt och gjort gör han det och inom loppet av några månader står fyra skådespelerskor på scen i London och ska spela de fyra väninnorna. Här får man som läsare ta del av om hur livet för dessa fyra kvinnor har förändrats över åren. Man får veta om ambitioner, drömmar och kreativitet som har fått stå under lock på grund av tidiga och tvingade äktenskap. Publiken regerar starkt på pjäsen och på premiären står inte ett enda öga torrt vid sidan av höga applåder av beundran. Sista berättelsen i boken heter ”Jätten Vivi”. Den handlar om en sångare som hade en distinkt röst i sitt hemland och som blir tvungen att söka asyl i ett annat land. Sångaren hamnar i en spiral av alkohol- och drogmissbruk och börja förlora vänner och bekanta. Härifrån blir det värre och han möter ett oundvikligt öde till vägs. Sahera Saad har två tidigare publicerade böcker med Maizars bokförlag, ”Berättelser från hemlandet och exil” och "Den sista brödbiten”.