Peter Reinholdsson

---

Uppror eller resningar?

I "UPPROR ELLER resningar? : Samhällsorganisation och konflikt i senmedeltidens Sverige" utforskar Peter Reinholdsson komplexiteten i de konflikter som präglade Sverige under senmedeltiden. Boken erbjuder en djupgående analys av de sociala och politiska strukturerna som låg till grund för dessa händelser, och ställer centrala frågor kring vår förståelse av begrepp som "uppror" och "resningar".

Genom att fokusera på händelser som Engelbrektupproret 1434, där ledare från både den lägre och högre samhällsklassen deltog, utmanar Reinholdsson traditionella uppfattningar om dessa konflikter som enbart bondeuppror. Istället argumenterar han för att de var mer komplexa och involverade olika samhällsskikt, vilket ger en ny dimension till vår förståelse av senmedeltidens historia.

Boken är en viktig resurs för den som är intresserad av Sveriges historia och kulturvetenskap, och den bjuder på en kritisk granskning av historiografi och begreppsanvändning. Genom att ifrågasätta etablerade narrativ och lyfta fram de sociala dynamiker som formade dessa konflikter, bidrar Reinholdsson till en mer nyanserad bild av medeltiden och dess samhälle. Denna avhandling är av särskilt intresse för studenter, forskare och alla som önskar fördjupa sig i frågor om samhällsorganisation och konflikt under en avgörande period i svensk historia.

Han grep thöm strax widh halsen fan Fast

Först tha grep han biskop Knut

och wille honom draga til almogen ut

Biskop Sigge aff Skara, han monde samuledis fara.

Biskop Thomas aff Strängnäs,

han war i nödhum ok til thess. (Engelbrektskrönikan)

Den händelse citatet hänför sig till är välbekant. Dalkarlen Engelbrekt i Vadstena den 16 augusti 1434, terroriserande de församlade biskoparna, rådsherrarna och lågfrälsemännen.

Var det då som senmedeltidens första stora bondeuppror fick allmän anslutning? - Nejl

Om detta inte var ett bondeuppror, var då periodens andra stora konflikter det? - Nej!

Kan de ens kallas uppror? - Nej!

Man har alltid vetat att Engelbrekt var frälseman, liksom att de övriga ledarna för resningen mot unionskungen Erik 1434 var det. I alla senmedeltidens stora konflikter deltog män ur samhällets högre skikt. Varför har då dessa så ofta betraktats som bondeuppror? Hur skulle vår historieskrivning se ut, om man ifrågasatte att der handlade om bondeuppror? Vad skulle det få för konsekvenser för vår syn på perioden, och hur skulle frånvaron av stora, våldsamma samhällskonflikter under stormaktstiden förklaras, om man istället utgår från att de var gemensamma angelägenheter för bönder och frälsemän? Kring sådana frågor kretsar denna avhandling.