Agneta Ljungh

---

Sedd, eller osedd?

AGNETA LJUNGHS VERK "Sedd, eller osedd? : Kvinnoskildringar i svensk historieforskning, mellan åren 1890 till 1995" erbjuder en djupgående och kritisk analys av kvinnors representation inom svensk historieforskning under mer än ett sekel. Genom att noggrant granska svenska avhandlingar i historia belyser Ljungh den komplexa relationen mellan forskningskontext och de fenomen som uppmärksammas av forskarna.

Boken utforskar hur de rådande forskningspolitiska åtgärderna och samhälleliga förändringar har påverkat vad som betraktas som värdefull forskning, samt hur detta i sin tur har format synen på kön och sociala kategorier inom historieforskningen. Fram till 1970-talet präglades forskningen av ett aktörsperspektiv och en betoning på politisk historia, vilket ledde till en brist på intresse för könsskillnader. Det är först med den samhällshistoriska och strukturinriktade forskningen som en mer nyanserad förståelse av olika sociala kategorier, inklusive kön, börjar framträda.

Vidare argumenterar Ljungh för att det var först med etableringen av kvinnoforskning som en erkänd disciplin på 1980-talet som kvinnors situation och erfarenheter började problematiseras i större utsträckning. "Sedd, eller osedd?" är därför inte bara en studie av kvinnors skildringar i historien, utan också en insiktsfull reflektion över hur historieforskningen i Sverige har utvecklats och förändrats över tid. Denna bok är av intresse för alla som vill förstå de dynamiska relationerna mellan kön, historia och forskning, och den bidrar till en mer inkluderande syn på historisk kunskapsproduktion.

Det finns en föreställning att kvinnor tills nyligen varit åsidosatta inom historieforskningen, något som hävdats bland annat inom kvinno- och genderteoretisk forskning, I SEDD, ELLER OSEDD? Kvinnoskildringar svensk historieforskning, mellan åren 1890 till 1995 visar Agneta Ljungh mot bakgrund av en genomgång av svenska avhandlingar i historia, att utvecklingen bör ses i ljuset av historieforskningens utveckling. Det finns en relation mellan vilka fenomen forskare uppmärksammar och den kontext berättelserna tillkommer i. Kunskapsproduktionen påverkas inte minst av forskningspolitiska åtgärder. Vad som uppfattas som "intressant" forskning varierar över tid.

Ljungh visar att aktörsperspektivet och fokus på den politiska historien som präglar merparten av avhandlingarna fram till 1970-talet, resulterar ett ointresse för könsskillnader. De samhällshistoriska och mer strukturinriktade studier som allt mer kommit att prägla historieforskningen från 1970-talet och framöver, får emellertid till effekt att olika sociala kategorier exempelvis socialgrupp och kön, börjar noteras. Dock är det först i och med att kvinnoforskningstältet etableras på allvar, vid 1980-talets mitt, som kvinnors situation börjar problematiseras i större utsträckning. Studien handlar på det sättet inte enbart om hur kvinnor har skildrats i svenska avhandlingar i historia, utan också om hur historieforskningen har omformats under drygt hundra år.