Peter Sköld

---

Kunskap och kontroll

BOKEN "KUNSKAP OCH kontroll: Den svenska befolkningsstatistikens historia" av Peter Sköld är en djupgående och insiktsfull analys av Sveriges befolkningsstatistik, som har sina rötter i det tidiga 1700-talet. Boken utforskar det svenska samhällets utveckling under 1600- och 1700-talen, vilket lade grunden för det banbrytande Tabellverket som inleddes 1749. Denna statistik har inte bara varit en teknisk prestation utan också en viktig del av samhällsplaneringen och politiken.

Sköld belyser hur befolkningsstatistiken har använts som ett verktyg för att förstå och hantera befolkningsfrågor. Med fokus på Pehr Wargentin och hans samtidiga kollegor, analyseras hur deras arbete med siffror och data reflekterade de utmaningar och möjligheter som Sverige stod inför, inklusive frågor om befolkningstäthet och emigration. Boken ger även en inblick i hur statistikens syften och metoder har förändrats över tid, särskilt i samband med sociala omvälvningar som koleraepidemier och den ökande emigrationen till Amerika.

Genom att kombinera historiska perspektiv med en kritisk analys av statistikens roll i samhällsutvecklingen, erbjuder "Kunskap och kontroll" en värdefull resurs för studenter och forskare inom humaniora, politik och demografi. Denna bok är en ovärderlig källa för den som önskar fördjupa sin förståelse för hur befolkningsstatistik har format och fortsätter att påverka det svenska samhället.

I och med att det så kallade Tabellverket påbörjades är 1749 har Sverige världens äldsta befolkningsstatistik. Kunskap och kontroll behandlar det svenska samhälle som under 1600- och 1700-talen möjliggjorde att ett sådant projekt kunde förverkligas. Förväntningarna var högt ställda från början. Med hjälp av befolkningsstatistiken skulle samhället i grunden kunna förändras och ett formidabelt kartläggningsarbete inleddes. Med Pehr Wargentin i spetsen analyserade de svenska vetenskapsmännen siffrorna och konstaterade att landet var bekymmersamt glest befolkat I takt med samhällets snabba förändring ändrades också statistikens förutsättningar, drivkrafter och syften. Så sakteliga växte ett nytt ämbetsverk fram och tog från 1858 sin skepnad i Statistiska centralbyrån. I tider av kolera och begynnande Amerika-emigration formerades riktlinjerna för den framtida svenska befolkningsstatistiken. [Univ. Almqvist & Wiksell International]