Erik von Heland

---

I väntan på sista resan

BOKEN "I VÄNTAN på sista resan" av Erik von Heland är en tankeväckande memoarbok som bjuder in läsaren till en djupgående reflektion över livets mest grundläggande frågor, särskilt döden. Med en stil som förenar ärlighet och insikt, utforskar von Heland de teman som många av oss ofta undviker att konfrontera. Hans förmåga att diskutera det oundvikliga utan att falla i sentimentalitet gör denna bok både gripande och tankeväckande.

Erik von Heland, känd för sina kontroversiella åsikter, använder denna plattform för att nå ut till en yngre generation. Han vädjar till dem att ompröva den kurs som samhället har tagit, där han kritiserar välfärdssamhällets och demokratins förfall. Med skarpa observationer belyser han problem som miljöförstöring, landsbygdens utarmning och de brister i rättssystemet som han anser hotar vårt samhälle. Genom att förespråka dygder som sparsamhet och arbetsvillighet, erbjuder han en alternativ väg framåt.

Boken är inte bara en personlig berättelse, utan också en vädjan till handling och medvetenhet. Den utmanar läsaren att tänka kritiskt och ifrågasätta rådande normer, vilket gör den till en stimulerande läsning för dem som är beredda att konfrontera tidens mest pressande frågor. Med sin kombination av personlig erfarenhet och samhällskritik, framstår "I väntan på sista resan" som en av von Helands mest betydelsefulla verk. Det är en bok som lovar att engagera och inspirera, och som inte bör missas av den som söker djupare förståelse för vår samtid.

Erik von Heland har alltid varit en omstridd person och ingen kan väl sägas i högre grad än han vara en ytterligheternas man, en blandning av den verkligt reaktionäre och den radikale.

Hans nya memoarbok har fått titeln "I väntan på sista resan" och handlar mycket om det vi människor gärna slår ifrån oss: det för alla oundvikliga. I sina tankar på och om döden blir han gripande utan att vara patetisk.

Sina kritiska engagemang har han emellertid därför inte släppt. Nu vänder han sig framför allt till ungdomen i hopp om att den skall vrida utvecklingen bort från den kollisionskurs som han predikar emot: "Välfärdssamhällets", demokratins och politikernas förfall gisslar han med oförminskad styrka och ser de gamla dygderna sparsamhet och arbetsvillighet som en räddning. Han slår hårt mot miljö- och resursförstöringen, mot landsbygdens utarmning, mot u-hjälp på avvägar, mot rättsröta och mycket annat.

Boken är en stimulerande läsning för dem som vågar befatta sig med tidens problem och ingenting har emot en djärv seglats mot strömmen. Gensagor kommer naturligtvis inte att saknas, men det vore för lättvindigt att avfärda Erik von Heland som en åldrande kverulant. Fråga är om inte boken är det spänstigaste han skrivit.