Erik Sandelin

---

Design and grace

Design is conventionally comprehended in terms of making new things; designers act through addition and intervention. But, in a world where human activities often violently constrict the lives of others, how can designers also cultivate creative acts of withdrawal, foreclosure and leaving be? This dissertation employs grace - actively not doing what you are able to do - to decouple action from force and passivity from resignation in design. To explore the friction between design and grace I conduct practical design experiments, and use theoretical tools from Michel Serres, Patricia MacCormack, Simone Weil, and from critical animal studies. The dissertation operates in the nexus of two emerging design landscapes: design and animals, and design and negation. Through recomposing situations where humans consume other animals (eating, angling and shopping) the experiments seek to populate a growing palette of affirmative nos and nots in design. The design experiments are fuelled by operative prototypes, multitemporal events in which life and representation, activism and investigation, bleed into each other. Four ahuman operators activate and communicate the experiments. Bully goes fishwatching to capture fish on camera instead of on a hook. Addict attends meat addiction hypnotherapy to stop eating animals. Allergic becomes physically incompatible with consuming animals. Odysseus blocks themselves from buying animal products, petrol and plane tickets through binding pacts. By working towards more supple human-animal relations, the experiments critically interrogate and enrich key notions of contemporary more-than-human design: entanglement, proximity, hybridity and care. I argue that designers need to develop interdependent disentanglements, attentive hesitations, expressive incompatibilities and careful self-bindings, to be able to oscillate between standing with the other in solidarity and graciously leaving the other be. Design and Grace tends to a friction at the core of design, that between proposing and imposing. It seeks to provide designers and design researchers with confidence, precision and generative exemplars in envisioning and manifesting vital, effective and beautiful nos and nots.

Design brukar förknippas med att producera nya saker; design lägger till och lägger sig i. Men eftersom mänskliga aktiviteter idag ofta våldsamt begränsar andra varelsers liv blir en viktig fråga: Hur kan design också innefatta kreativa sätt att lämna plats, att låta vara? I den här avhandlingen använder jag begreppet nåd (att aktivt inte göra det en skulle kunna göra) för att frikoppla skapande designhandlingar från våldsam kraft och passivitet från resignation. För att utforska spänningsfältet mellan design och nåd utför jag praktiska designexperiment och använder teoretiska verktyg från Michel Serres, Patricia MacCormack, Simone Weil och från kritiska djurstudier. Undersökningen rör sig i skärningspunkten mellan människa-djurrelationer och ett framväxande designlandskap jag kallar negativ design. Designexperimenten omkonfigurerar vardagliga situationer där människor konsumerar andra djur: vid matbordet, på fiskebryggan och i snabbköpet. Experimenten drivs av prototyper som varsamt blandar liv och representation, aktivism och undersökning. I former av placebon, pauser, gift och pakter bidrar prototyperna till en växande palett av generativa nej och inten inom design. Fyra konceptuella karaktärer, amänskliga operatorer, aktiverar och kommunicerar experimenten: Fiskskådaren Bully fångar fisk på bild istället för på krok, Addict tar hjälp av kötthypnos för att sluta äta djur, Allergic gör sig fysiskt inkompatibel med rött kött och Odysseus spärrar sig själv från inköp av animaliska produkter, flygresor och bensin. Genom att lossa banden mellan människor och andra djur kritiserar och berikar designexperimenten fyra centrala begrepp inom samtida mer-än-mänsklig design: ihoptrassling, närhet, hybriditet och omsorg. För att kunna växla mellan att stå i nära solidaritet med och att nådigt låta vara behöver en designers repertoar, hävdar jag, även omfatta relationella urtrasslingar, uppmärksam tvekan, uttrycksfulla inkompatibiliteter och omsorgsfulla självbegränsningar. Design and Grace berör en öm punkt i hjärtat av design: friktionen mellan att föreslå och att påtvinga. Avhandlingen erbjuder produktiva exempel och nyanserade begrepp som kan hjälpa designer och designforskare att med precision föreställa sig och formge livsviktiga, effektiva och vackra nej och inten.