Karl Steinbuch

---

Falsch programmiert

I "FALSCH PROGRAMMIERT utforskar Karl Steinbuch de djupt rotade problem som hotar vår framtida konkurrenskraft. Med en analytisk och insiktsfull penna belyser han de strukturella bristerna inom vår samhällsorganisation och hur dessa påverkar både vetenskap och teknik. Steinbuch ifrågasätter den rådande uppfattningen att ekonomiska subventioner eller organisatoriska förändringar ensamma kan lösa de komplexa utmaningar som vi står inför.

Boken ger en grundlig analys av varför vi, om vi fortsätter på den inslagna vägen, riskerar att förlora vår position i den globala konkurrensen. Steinbuch framhäver att bristen på tillräcklig finansiering och ineffektiva organisationsformer snarare är symptom på en djupare sjukdom inom samhället. Hans argumentation är både skarp och tankeväckande, vilket gör att läsaren får en ny förståelse för de faktorer som bidrar till vår nuvarande situation.

Genom att granska konsekvenserna av felaktigt tänkande, som han beskriver i ett av bokens centrala kapitel, uppmanar Steinbuch sina läsare att reflektera över de grundläggande antaganden som styr våra beslut och handlingar. Hans insikter är relevanta för alla som är intresserade av politik och samhälle, och boken fungerar som en väckarklocka för dem som vill förstå de bakomliggande orsakerna till våra utmaningar.

"Falsch programmiert" är en viktig läsning för den som vill dyka djupare in i diskussionen om konkurrenskraft och samhällsutveckling. Steinbuchs förmåga att kombinera teori med praktiska insikter gör boken till ett värdefullt verktyg för alla som strävar efter att förstå och påverka framtiden.

„Die Frage, ob wir in Zukunft noch konkurrenzfähig sein werden, sei durch die folgende Bestandsaufnahme beantwortet. Wir werden hierbei kaum die Einsicht vermeiden können: Wenn wir so weitermachen wie bisher, sind wir nicht mehr konkurrenzfähig.

Die Frage, warum wir in Zukunft nicht mehr konkurrenzfähig sein werden, läßt sich weniger schnell beantworten. Mancher, der diese Frage stellt, sieht das Problem ganz vordergründig und glaubt es durch Subventionen oder eine ihm genehme Organisationsform lösen zu können.

Ich bin nicht der Überzeugung, daß in unserem Lande für Wissenschaft und Technik genügend getan wird, ich bin auch nicht der Ansicht, daß die Organisationsformen zweckmäßig sind, nein, ich halte sie vielfach für sehr schlecht. Und trotzdem scheint mir sowohl die Klage über die unzureichende Finanzierung als auch die Klage über die schlechte Organisation gar nicht den Kern des Problems zu treffen. Die unzureichende Finanzierung und die schlechte Organisation sind nicht die ersten Ursachen, sondern nur die Symptome einer Krankheit, an der unsere Gesellschaft schwer leidet und deren Diagnose ich versuchen möchte."

Aus dem Kapitel,,Von den Folgen falschen Denkens"