Gunnar Örnulf 

---

Vilde jägaren

I "VILDE JÄGAREN Indianberättelse för ungdom" av Gunnar Örnulf får läsaren följa med på en spännande resa genom den vilda västern. Denna berättelse om prärien och dess invånare ger en unik inblick i livet på den amerikanska kontinenten under en tid präglad av äventyr och utmaningar. Genom att utforska teman som överlevnad och vänskap erbjuder boken en upplevelse som både unga och vuxna kan uppskatta.

Berättelsen tar oss till en vidsträckt prärie, där hettan och den torra luften ställer krav på de karaktärer som beger sig ut i det okända. I denna miljö får vi möta två kraftigt byggda män, vars dialoger är både underhållande och tankeväckande. De diskuterar livets små och stora frågor mitt i den brännande solen, vilket skapar en stark känsla av närvaro.

• Spännande äventyr i vilda västern

• Djuptgående karaktärsutveckling

• En berättelse om vänskap och överlevnad

I "Vilde jägaren" skapas en atmosfär som gör att läsaren nästan kan känna den torra vinden mot ansiktet. Örnulfs förmåga att måla upp bilder av den karga naturen och de utmaningar som följer med den är en av bokens största styrkor. Genom att blanda action med djupa känslor får vi en helhetsupplevelse som stannar kvar länge efter att sista sidan är vänd.

Boken är också en utmärkt introduktion till den amerikanska indianhistorien och deras livsstil. För den som är intresserad av att förstå mer om denna viktiga del av historien erbjuder "Vilde jägaren" en fängslande ingång. Den bjuder på insikter om kultur och traditioner som ofta förbises i andra berättelser.

Sammanfattningsvis är "Vilde jägaren: Indianberättelse för ungdom" en läsvärd bok som kombinerar spänning med djup och ger en rik bild av livet i vilda västern. Oavsett om du är en ung läsare eller en vuxen som vill återuppleva barndomens äventyr, kommer denna berättelse att fängsla och inspirera.

Utdrag ur boken

"Jag skulle vilja ge en halv miljon dollars för ett träd med två kvadratmeters skugga just nu, och en miljon för en kall drink med is..."

"Varför inte lika så gärna ett litet större, så att jag fick rum också... och två drinkar... Du är alltid så självisk, Jim."

"Litet skugga kunde du väl få, men vad drinkarna beträffar, så skulle jag ha bra många, om jag avstode en enda. Önska dig själv förresten, din dumsnut..." Dessa ord växlades mitt på en vidsträckt prärie långt borta i vilda västern. Middagssolen kastade sina brännande strålar över den torra, törstande slätten av gräs, och inte ett träd fanns på många mils om-krets.

Här och där höjde sig en låg kulle som en ensam våg över vidderna, men solen stod för högt på himlen, för att dess svaga sluttningar skulle skänka nå-gon skugga.

Att färdas fram över den oändliga slätten vid denna tid på dagen var därför ingen behaglig sak, och de män, som nyss givit uttryck åt sina känslor i ord, hade talat på goda skäl.

Det var två kraftigt byggda karlar med orakade ansikten och slitna kläder av läder med fransar på axlar och armar, beväpnade med var sitt gevär och