I DETTA NUMMER av tidskriften "Studiekamraten" från 1963, som bär nummer 2 i sin årgång, presenteras en mångfald av artiklar och essäer som utforskar olika kulturella och litterära teman. Tidskriften erbjuder en plattform för både introduktion och kritisk analys av viktiga figurer och händelser inom svenskt kulturliv.
Bertil Nolin inleder med en djupgående diskussion om rollen som introduktör och kritiker, vilket lägger grunden för en reflektion över hur dessa funktioner påverkar konstnärligt skapande och publikens uppfattning. Ernst Wigforss bidrar med en essä om Karl Staaff, en framstående politiker och kulturpersonlighet, vilket ger läsaren en inblick i hans betydelse för svensk historia och samhällsutveckling.
Lars-Eric Manell tar oss med på en "lustresa" till år 1807, där han utforskar kulturella och sociala aspekter av denna tid, medan Aron Borelius fokuserar på konstnären Albert Målare och hans bidrag till den svenska konstscenen. Birger Norman skriver om Gunnar Hirdman, vilket ger en intressant vinkling på en annan viktig gestalt inom svensk kultur.
Ragnar Gustafson belyser den skådespelarens väg mot verkligheten, vilket kan ses som en reflektion över den konstnärliga processen och dess utmaningar. Rudolf Berner avslutar med en artikel som handlar om "brodern bland bröderna i Klara", vilket sannolikt syftar på relationer och gemenskaper inom det kulturella livet i Stockholm.
Slutligen innehåller tidskriften en Debattspegel, där aktuella frågor och diskussioner inom kulturen lyfts fram, vilket ger läsaren möjlighet att ta del av samtida debatter och perspektiv.
Detta nummer av "Studiekamraten" är således en rik källa till insikter och analyser, och det bjuder in läsaren att reflektera över den konstnärliga och kulturella utvecklingen under en betydelsefull period i Sveriges historia.