Charlotte Lagerholm

---

Tryckt bild eller avbildat tryck?

LÄROBÖCKERS INNEHÅLL PRESENTERAS med både text och bild, det vill säga visuella representationer. Men vad säger egentligen de visuella representationerna? Hjälper de elever att förstå naturvetenskap och i så fall på vilket sätt? Hur dessa visuella representationer kan understödja elevernas förståelse av textens innehåll är en frågeställning som undersöks i denna avhandling.

Begrepp kan ha olika innebörd beroende på i vilket sammanhang de förekommer. Ett sådant är begreppet tryck. Det kan stå för en aktiv handling i uppmaning "Tryck på knappen" eller för ett utfall, till exempel ett fingeravtryck.

Den här studiens syfte är att analysera vilka representationer som förekommer i fysikläroböcker för högstadiet, hur dessa används samt analysera vilka meningserbjudanden de har, när begreppet tryck behandlas.

Resultaten visar att läroböckernas sidor innehåller ett stort antal visuella representationer varav merparten är fotografier och teckningar. Dessa används främst för att avbilda konkreta begrepp till exempel föremål eller utrustning. Abstrakta begrepp och processer avbildas mer sällan. I analysen framkommer det att begrepp sällan beskrivas multimodalt, det vill säga med flera representationer.

Studien visar att många av representationerna kan ha en inneboende meningspotential att beskriva fysikens innehåll. Emellertid är många av dem förenklade så att meningen förloras eller kan vara svår att koppla till innehållet. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att representationerna inte självständigt kan beskriva fysiken. För att representationer ska erbjuda mening och hjälpa eleverna att skapa förståelse för det naturvetenskapliga innehållet krävs en undervisning som aktivt arbetar med dem. Det finns ett gap mellan den inneboende meningspotential som representationer har i förhållande till den mening de i praktiken erbjuder. Genom att medvetandegöra lärare om detta kan undervisningen utvecklas på ett sätt som överbryggar detta gap.

Läroböckers innehåll presenteras med både text och bild, det vill säga visuella representationer. Men vad säger egentligen de visuella representationerna? Hjälper de elever att förstå naturvetenskap och i så fall på vilket sätt? Hur dessa visuella representationer kan understödja elevernas förståelse av textens innehåll är en frågeställning som undersöks i denna avhandling. Begrepp kan ha olika innebörd beroende på i vilket sammanhang de förekommer. Ett sådant är begreppet tryck. Det kan stå för en aktiv handling i uppmaning ”Tryck på knappen” eller för ett utfall, till exempel ett fingeravtryck. Den här studiens syfte är att analysera vilka representationer som förekommer i fysikläroböcker för högstadiet, hur dessa används samt analysera vilka meningserbjudanden de har, när begreppet tryck behandlas. Resultaten visar att läroböckernas sidor innehåller ett stort antal visuella representationer varav merparten är fotografier och teckningar. Dessa används främst för att avbilda konkreta begrepp till exempel föremål eller utrustning. Abstrakta begrepp och processer avbildas mer sällan. I analysen framkommer det att begrepp sällan beskrivas multimodalt, det vill säga med flera representationer. Studien visar att många av representationerna kan ha en inneboende meningspotential att beskriva fysikens innehåll. Emellertid är många av dem förenklade så att meningen förloras eller kan vara svår att koppla till innehållet. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att representationerna inte självständigt kan beskriva fysiken. För att representationer ska erbjuda mening och hjälpa eleverna att skapa förståelse för det naturvetenskapliga innehållet krävs en undervisning som aktivt arbetar med dem. Det finns ett gap mellan den inneboende meningspotential som representationer har i förhållande till den mening de i praktiken erbjuder. Genom att medvetandegöra lärare om detta kan undervisningen utvecklas på ett sätt som överbryggar detta gap.