Tobias Jansson

---

Vad kommer på provet?

Vad kommer på provet? Elever ställer ofta denna fråga, och den är viktig eftersom forskning visar att examinationer styr elevernas inlärning. Dock har tidigare forskning inte haft så många svar på denna fråga. I denna undersökning studeras gymnasielärares provpraxis i samhällskunskap, med särskilt fokus på vilka kunskapsformer som testas på prov. I Sverige används sedan 1994 ett mål- och kriterierelaterat betygsystem, vilket innebär att betyg ska sättas utifrån hur eleverna uppfyller kriterierna för de olika betygen. Lärare använder ofta skriftliga prov som underlag för betygsättningen. I detta perspektiv är det intressant att se vilka kunskaper lärare testar i prov och hur detta förhåller sig till betygskriterierna. Sex lärare har intervjuats om sin provpraxis och fått kommentera sina provfrågor. Det visar sig att vad som kommer på provet varierar, det är inte bara minnesfrågor utan också andra kunskapsformer. Alla lärarna visar denna variation, men i olika grad, vilket innebär problem med likvärdigheten.

Samtidigt finns en överensstämmelse mellan hur lärarna uttrycker kunskapskraven för de olika betygsstegen och hur dessa är formulerade i styrdokumenten. Det finns dock en diskrepans mellan vad lärarna säger sig vilja testa och en del lärares provpraxis, vilket innebär problem med validiteten. Ramfaktorer, vilka främjar eller begränsar lärares arbete, kan bidra till att förklara denna diskrepans. Det är främst administrativa ramar som arbetstid och schema som påverkar, men i olika grad beroende på vilket friutrymme lärare upplever.

En viktig slutsats är att många lärare både kan och vill göra valida prov, men att de behöver tid för detta och möjlighet att påverka schemat så att eleverna får tillräckligt med tid att skriva proven. Samtidigt behöver lärare problematisera skillnaderna mellan olika kunskapsformer.