Claes Rosenqvist 

---

Hem till historien

I "HEM TILL historien: August Strindberg, sekelskiftet och 'Gustaf Adolf'" utforskar Claes Rosenqvist de komplexa relationerna mellan författaren och hans samtid. Denna grundliga analys av Strindbergs återkomst till Stockholm efter en lång exil ger en fascinerande inblick i hur kulturella och samhälleliga förändringar påverkade hans verk, särskilt hans historiska drama "Gustaf Adolf".

• Utforskar August Strindbergs liv och verk

• Fokuserar på sekelskiftets kulturella förändringar

• Analyserar "Gustaf Adolf" i historiskt sammanhang

Rosenqvist belyser hur August Strindberg, efter att ha varit i konflikt med det svenska etablissemanget, återvände till Sverige vid sekelskiftet. Denna tid präglades av stora omvälvningar, där Sverige gick från att vara ett agrart samhälle till en industrialiserad nation. I denna kontext blir Strindbergs arbete med "Gustaf Adolf" särskilt intressant, då han försöker anpassa sig till de nya kulturella normerna samtidigt som han behåller sin unika röst.

I analysen framkommer att Strindberg inte bara skrev för att underhålla, utan även för att kommentera och kritisera sin samtid. Hans historiska drama, som utspelar sig under 1600-talet, speglar de aktuella frågorna kring makt och identitet. Genom att skildra Gustaf Adolf som en komplex och problematisk karaktär utmanar Strindberg den traditionella synen på historiska hjältar. Istället för att glorifiera monarken, ger han liv åt hans inre konflikter och dilemman.

Rosenqvists avhandling visar också på hur Strindbergs anpassning till sekelskiftets samhälle inte var utan motstridigheter. Trots att han strävade efter att bli en del av den svenska kulturmiljön, förblev hans konstnärliga integritet och kritiska perspektiv en central del av hans verk. "Hem till historien" ger läsaren en djupare förståelse för hur Strindberg navigerade i detta spännande och turbulenta skede av svensk historia.

Genom att läsa denna avhandling får vi inte bara en inblick i August Strindbergs liv, utan även en värdefull förståelse för den tid han verkade i. Claes Rosenqvists forskning erbjuder en ny och fräsch syn på en av Sveriges mest betydelsefulla författare och hans relation till det svenska samhället vid sekelskiftet.

Efter den långa landsflyktsperioden kom August Strindberg slutgiltigt hem till Stockholm år 1899. Det första litterära verk han fullbordade efter återkomsten till hemstaden var det stora historiska dramat "Gustaf Adolf". I denna avhandling skildras hur författaren, medvetet eller omedvetet, anpassade sig till eller opponerade mot värderingar och uppfattningar i Sverige vid hemkomsten. Det gäller främst synen på litteratur, teater och historia. Under hela Strindbergs liv torde sekelskiftet vara den tid när han var mest angelägen att integreras i den svenska kulturmiljön. Bilden av Strindberg vid sekelskiftet överensstämmer därför inte helt med den gängse strindbergsbilden, och trots strindbergsforskningens stora omfång är denna tid lämnad nästan helt utan beaktande. Forskningen har ägnat störst uppmärksamhet åt den unge radikale kritikern, åt de s. k. infernoåren och åt de tre äktenskapen. Den ogifte och relativt harmoniske Strindberg som flyttade hem vid sekelskiftet har hittills bara visats förstrött intresse. Denna undersökning koncentreras därför på att visa hur samhällsförändringar och kulturutveckling lika väl som författarens personliga utveckling samverkade till att han vid sekelskiftet befann sig i relativ harmoni med sin tid och sitt hemland. Analysen av Gustaf Adolf visar emellertid att det blev en anpassning med förbehåll. Det specifikt Strindbergska bröt fram även i den historiska dramatiken, och samtiden förblev kluven i sin värdering av den.