![Sarachu, Åsa [red.] | Är de här för att stanna nu? : Teaterarvets akilleshäl](http://bok.hstrom.se/cdn/shop/files/20278243_093d95ab-cc63-4b90-949c-e4fe1f8945c0.jpg?v=1714193233&width=1946)
Rosenlarv
Sarachu, Åsa [red.]
Är de här för att stanna nu?
Teaterarvets akilleshäl
Förlagsny bok | Limhäftad
- Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
Det gick inte att ladda hämtningstillgänglighet
LEVERANS: Skickas inom 1-2 vardagar.
LEVERANS: Skickas inom 1-2 vardagar.
LEVERANS: Vi skickar din beställning med Postnords Varubrev eller DHL Servicepoint.
Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
ÅNGERRÄTT inom 14 dagar efter leverans.
ÅNGERRÄTT inom 14 dagar efter leverans.
RETUR & ÅNGERRÄTT: Du har alltid 14 dagars ångerrätt oavsett anledning, från den dagen du tar emot din leverans.
Skulle vår beskrivning av skicket på boken misstämma eller om vi på annat sätt gjort fel, står vi självfallet för returfrakten.
I KORTHET
Upptäck feministisk dramatik av kvinnor i boken Är de här för att stanna nu? - en viktig diskussion om teaterarv.
DET FINNS NÅGOT skevt i vårt teaterarv. Det ser ut som att det i historien endast har funnits män som skrivit bra dramatik. Samtidigt som det för 100 år sedan fanns kvinnor vars pjäser sattes upp på Sveriges största scener och rönte stora framgångar. Men de senaste åren har flera av dessa pjäser satts upp på nytt och många har förvånats över deras aktualitet.
Är de här för att stanna nu? är en idé- och diskussionsbok om de projekt runt om i landet som utforskat och återupptäckt äldre dramatik skriven av kvinnor. Dramatik som många gånger handlar om hur det är att vara kvinna, ur en kvinnas perspektiv. En blick som ofta saknas i de stora klassikerna.
Mer daterade än en del av Strindbergs eller Ibsens ofta spelade verk är dessa pjäser inte. Däremot tycks de mig mer konstruktiva för nutidspubliken. När kvinnoemancipationen, världens största befrielserörelse, finns med som positiv kraft blir riktningen naturligt en annan. Mot större frihet.
Amelie Björck, GP maj 2008
Är de här för att stanna nu? innehåller dokumentation av föreställningarna med fakta och föreställningsbilder, men berättar också om feministiska strategier i skrivandet, om hur kanon fungerat som en uteslutande princip och vikten av att syna våra föreställningar om vad som är bra och dålig teater. Medverkande är bland andra litteraturprofessor Anna Williams, litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström, kritiker Ingegärd Waaranperä, regissör Jenny Andreasson, dramatiker Malin Axelsson och teater- och genusvetare Åsa Sarachu.
Projekten som uppmärksammar äldre dramatik skriven av kvinnor har pågått på flera teatrar i landet mellan 2006 och 2009, däribland Spets (ett samarbete mellan Östgötateatern, Riksteatern och Örebro Länsteater), Modärna kvinnor på Stockholms Stadsteater samt Dramatens läsningar och uppsättning av Final. Är de här för att stanna nu? är ett samarbete mellan Rosenlarv förlag, Östgötateatern och Riksteatern. Huvudredaktör för boken är Åsa Sarachu, tidigare projektansvarig för Modärna kvinnor.
Bindning: Limhäftad. 8:o (15-25 cm i höjd) År: 2010. Omfång: 169 s. ; ill. ; 21 cm ISBN: 9789197793513. Språk: Svenska
Hitta fler liknande böcker i dessa kategorier:
Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Använd gärna länkarna nedan för att hitta liknande böcker.
Författare: Sarachu, Åsa [red.]
Titel: Är de här för att stanna nu?
Undertitel: Teaterarvets akilleshäl
Förlag: Rosenlarv
Genre: Konst & konstvetenskap
Artikelnr: 20278243
![Sarachu, Åsa [red.] | Är de här för att stanna nu? : Teaterarvets akilleshäl](http://bok.hstrom.se/cdn/shop/files/20278243_093d95ab-cc63-4b90-949c-e4fe1f8945c0.jpg?v=1714193233&width=1445 "Sarachu, Åsa [red.] | Är de här för att stanna nu? : Teaterarvets akilleshäl")
Bindningar
Det finns många typer av bokbindningar och det kan tyckas vara ett virrvarr av begrepp och termer. Här försöker vi att reda ut några av de vanligaste termerna.
Vi har här valt att använda de anglosaxiska termerna Mjukband och Hårdband som grund. Under dessa två begrepp finner man ett antal olika typer av bindningar.
När det kommer till böcker som vi själva katalogiserar här hos oss, så försöker vi alltid att vara så tydliga som möjligt vilken typ av bindning och band det handlar om.
Däremot kan informationen direkt från förlagen eller distributörer ofta vara bristfälliga och tyvärr ibland rentav felaktiga. Ett typexempel är bandtyperna "Inbunden" och "Förlagsband", se nedan.
Mjukband
Ett mjukband är, som det låter, ett bokband med ett mjukt omslag, i motsats till ett "Hårdband" (se nedan). Som mjukband räknas:
En pocket är en limhäftad bok i formatet 110x180 mm. Vid större eller mindre används snarare begreppet Limhäftad för att beskriva bindningen. Pocketproduktion har ofta fokus på en så billig bok som möjligt, vilket också innebär att man kanske använt sämre papper och en sämre tryckprocess, vilket kan resultera i en bok med otydligt tryck etc.
Häftad
En häftad bok kan vara antingen lim- eller trådhäftad, se nedan.
Limhäftad
En limhäftad bok är tillverkad genom att man fäster samman ryggen på boken med lim. Ett typexempel är pocketböcker, där man haft fokus på en billig produktion, ofta med lite sämre papper och tryck (se nedan). Men här finns även kvalitativa bindningar, särskilt senare års produktion, där man använder fräsning i rygg etc för att hålla ihop arken bättre än tidigare (läs: 1960- och 70-tal).
Trådhäftad
En trådhäftad bok är tillverkad genom att man syr ryggen på boken med en tråd. Trådhäftade böcker brukar anses som mer hållbara än limhäftade, och är lämpliga för böcker som ska användas ofta, till exempel uppslagsverk och läroböcker. Detta är dock mer sant när man jämför lim- och trådhäftade böcker från 1900-talet, då man ofta använde ett lim som fortsatte att stelna och till slut blev så hårt att ryggen spricker och omslaget separeras från inlagan. Ett trådhäftat band håller då ändå ihop tack vare trådningen och kan lagas med boklim, medan ett limhäftat band faller isär.
Danskt band
Ett danskt band är antingen ett limhäftat eller trådhäftat mjukband med omslagsflikar. Ofta ett bra alternativ till hårdbanden, då man får "mer bok för pengarna".
Spiralband
Ett spiralband är bundet med en stål- eller plastspiral. Fördelen med denna bindning är att boken kan ligga helt uppslagen och blir mer lätthanterlig vid vardagsbruk, exempelvis att ha boken uppslagen i köket, garaget etc. Ofta hittar man denna bindning på manualer och dylikt.
Hårdband
Ett hårdband är, i motsats till mjukbandet, ett band som är hårt till sin karaktär. Ofta är grunden i pärmen en pappskiva på 3 mm som gör att pärmen blir styv.
"Inbunden"
En vanlig benämning från distributörer och förlag, även om den som term är bristfällig. En inbunden bok är förlagets serieproducerade originalband. Detta är en lite klumpig beteckning, för det säger inte så mycket om tekniken bakom eller vilket material som är använt för pärmen. Inom antikvariatsbranschen brukar man beteckna en "inbunden bok" som en trådhäftad bok med hårda pärmar, men inom förlags- och nybokhandelsbranschen är detta uppluckrat. En "inbunden" bok kan här vara antingen trådhäftad eller limhäftad. Vad man kan vara säker på är att det är ett hårdband.
Kartonnage
Detta är en term som verkar vara på tillbakagående. Ett kartonnage är ett hårdband med tryckt pärm, ofta limhäftat och billigare i produktion. Jämför "pocket" inom mjukbanden. Kartonnage används ofta i rea-upplagor av böcker etc. I praktiken samma sak som ett "Pappband", se nedan.
Pappband
Ett pappband är ett hårdband, där pärmens papp är täckt med papper med tryckt motiv, på samma sätt som på ett kartonnage. Det är ett av de vanligaste typerna av hårdband. Moderna böcker med skyddsomslag är ofta pappband, där det enda trycket på själva pärmen är ryggtiteln och möjligen någon typ av ornament på främre och bakre pärm, vilket gör dem tämligen anonyma när de tappat sitt skyddsomslag.
Klotband
Klotband är ett hårdband där man istället för ett tryckt papper använt klotmaterial för att täcka in pärmens papp. "Klot" kommer från engelskans "cloth", alltså tyg. Det finns olika typer av tyg som används - ett av de vanligaste är linnetyg, vilket innebär att klotband ibland också kallas för "linneband". Klotpärmarna är ofta präglade med ornament och ryggtitel.
Halvklot & klotryggband
Ett halvklot är ett klotband där man bara har klotmaterialet på rygg och pärmarnas hörn, resterande är draperade med papper. Ett klotryggband är, som det låter, ett band där klotmaterialet endast använts på ryggen. I övrigt är det oftast ett tryckt papper som täcker in pärmarnas papp.
Halvfranskt band
En halvfranskt band är en typ av bindning där ryggen och pärmarnas hörn är täckt av läder eller skinn. Det är en elegant och hållbar typ av bindning som är lämplig för böcker som ska användas i många år. Men eftersom detta är ett biologiskt material, finns risken att de torkar och spricker. Därför bör man använda en bra läderolja för att smörja dylika band med jämna mellanrum, särskilt om de står ljust.
Skinnband, skinnryggband & franskt band
Ett skinnband (som ibland också kallas för ett franskt eller helfranskt band) är en typ av bindning där hela pärmen är täckt av läder eller skinn. Ett skinnryggband är, som det låter, ett band där man bara använt skinn eller läder till ryggen.
När det kommer till de halvfranska respektive skinnbanden så finns ibland tendensen att beskriva materialet än mer, precis som när man kallar ett klotband för ett linneband för att ytterligare specificera. Exempelvis kan man ibland kalla ett skinnband för ett "pergamentband", vilket innebär att materialet är ett get-, får- eller kalvskinn som skrapas och sedan behandlas med kalkvatten, krita och pimpsten.
Sist men inte minst bör vi nämna:
Förlagsband
Detta är förlagets serieproducerade originalband, i likhet med termen "Inbunden". Detta kan vara lite av en "fuling", för det framgår egentligen inte vilket typ av band det är. Ett förlagsband kan i praktiken vara antingen ett hårdband eller ett mjukband, eller ett klotband eller ett pappband, limhäftad eller trådhäftad, etc. Det enda man är säker på är att det är förlagets originalband. Tyvärr är detta en rätt vanlig term från förlagen.
Tveka inte att fråga oss, om du är fundersam vilken typ av bindning en viss bok har eller om du inte förstår vår katalogisering!
-
Mer information om Är de här för att stanna nu? av Åsa [red.] Sarachu
Beskrivning av boken "Är de här för att stanna nu?" av Åsa Sarachu
I boken "Är de här för att stanna nu?" utforskar författaren Åsa Sarachu det skeva teaterarvet och lyfter fram kvinnliga dramatiker som historiskt sett inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Trots att det funnits framgångsrika kvinnliga pjäsförfattare vars verk spelats på stora scener för över 100 år sedan, har deras bidrag till teaterhistorien försummats.
Utforskning av kvinnliga dramatikers verk
Boken utforskar olika projekt runt om i landet som har återupptäckt och satt upp äldre dramatik skriven av kvinnor. Dessa pjäser behandlar ofta teman som rör kvinnors liv och erfarenheter, vilket ger en ny och unik synvinkel på teaterkonsten. Med fokus på kvinnors perspektiv erbjuder dessa verk en alternativ berättelse till de mer kända klassikerna.
Feministiska strategier och vikten av representation
"Är de här för att stanna nu?" diskuterar inte bara de feministiska strategierna som ligger till grund för dessa projekt, utan utforskar även hur kanoniserade verk har bidragit till att exkludera kvinnliga dramatiker. Boken lyfter fram vikten av att utmana traditionella föreställningar om vad som utgör bra teater och betonar vikten av representation inom teaterbranschen.
Medverkande och projekt
I boken presenteras dokumentation av de olika teaterföreställningarna tillsammans med fakta och bilder. Bland de medverkande återfinns namn som litteraturprofessor Anna Williams, Ebba Witt-Brattström, kritikern Ingegärd Waaranperä, regissören Jenny Andreasson, dramatikern Malin Axelsson och teater- och genusvetaren Åsa Sarachu.
Projekten som boken belyser har pågått mellan åren 2006 och 2009 och har inkluderat samarbeten mellan olika teatrar runt om i landet. Bland dessa projekt återfinns Spets, Modärna kvinnor och Dramatens läsningar och uppsättningar av olika verk. "Är de här för att stanna nu?" är ett samarbete mellan Rosenlarv förlag, Östgötateatern och Riksteatern under ledning av huvudredaktören Åsa Sarachu.
Frågor och svar om "Är de här för att stanna nu?" av Åsa Sarachu
Här är några frågor och svar som kan ge ytterligare insikt i boken "Är de här för att stanna nu?" av Åsa Sarachu:
Vilken roll spelar kvinnliga dramatiker i teaterhistorien enligt boken?
Kvinnliga dramatiker har historiskt sett varit förbisedda trots sina betydande bidrag till teaterkonsten. Boken belyser deras verk och betonar vikten av att inkludera deras perspektiv i den teaterkanon vi känner till idag.Vilka teman behandlas i de pjäser som diskuteras i boken?
De diskuterade pjäserna behandlar ofta ämnen relaterade till kvinnors livssituation och erfarenheter. Med fokus på kvinnors perspektiv erbjuder dessa verk en alternativ synvinkel inom teatern.Vad kan läsaren förvänta sig av "Är de här för att stanna nu?"
Läsaren kan förvänta sig en djupdykning i det kvinnliga bidraget till teaterhistorien, diskussioner kring feministiska strategier inom teater och reflektioner över representation och inkludering.Detta referat kan innehålla information från andra utgåvor av denna titel och ska inte tas för en konkret information om exakt just denna utgåva av boken. Texten är skriven med stöd av AI.