Artos & Norma Bokförlag
Patrik Hagman
Efter folkkyrkan
En teologi om kyrkan i der efterkristna samhället
Förlagsny bok | Limhäftad
- Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
Det gick inte att ladda hämtningstillgänglighet
LEVERANS: Skickas inom 1-2 vardagar.
LEVERANS: Skickas inom 1-2 vardagar.
LEVERANS: Vi skickar din beställning med Postnords Varubrev eller DHL Servicepoint.
Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
ÅNGERRÄTT inom 14 dagar efter leverans.
ÅNGERRÄTT inom 14 dagar efter leverans.
RETUR & ÅNGERRÄTT: Du har alltid 14 dagars ångerrätt oavsett anledning, från den dagen du tar emot din leverans.
Skulle vår beskrivning av skicket på boken misstämma eller om vi på annat sätt gjort fel, står vi självfallet för returfrakten.
I KORTHET
Efter folkkyrkan - en teologisk studie om nordiska kyrkors utmaningar och förslag på en väg framåt, med inspiration från Bonhoeffer, Hauerwas, Yoder och Cavanaugh.
EFTER FOLKKYRKAN: EN teologi om kyrkan i det efterkristna samhället" är en tankeväckande bok skriven av Patrik Hagman. Boken kastar ljus över de utmaningar som de nordiska kyrkorna står inför i dagens samhälle och uppmanar läsaren att ompröva invanda tankemönster. Genom att kombinera teologisk analys med samhällskritik presenterar Hagman en radikal syn på folkkyrkornas situation och söker vägar framåt.
I boken argumenterar Hagman för att folkkyrkornas kris har sina rötter i teologin och att en lösning måste sökas genom teologiskt arbete. Genom att lyfta fram teologer som Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh ger författaren en ny infallsvinkel på de nordiska kyrkornas utmaningar. Genom att placera deras teologier i en konkret nordisk kontext skapar Hagman en vision av en möjlig kyrka där gemenskapen i gudstjänstfirandet står i centrum.
"Efter folkkyrkan" är en hybrid mellan teologisk studie och debattinlägg som utmanar läsaren att reflektera över folkkyrkornas framtid. Med stöd av ledande teologer och en djupgående analys visar Hagman att en förändring är möjlig och redan pågår. Boken rekommenderas varmt för alla som är intresserade av religion, teologi och samhällsutveckling, och den ger en insiktsfull inblick i de nordiska lutherska kyrkornas strävan att vara relevanta i en föränderlig värld.
ATT KYRKORNA I Norden i vår tid står inför stora utmaningar är förmodligen uppenbart för de flesta. Få teologer verkar emellertid ta dessa på fullt allvar. Undantaget heter Patrik Hagman. Efter folkkyrkan levererar en radikal kyrko- och samhällskritik som lämnar läsaren med två alternativ: antingen att sticka huvudet i sanden eller att med Hagman börja ifrågasätta invanda tankemönster. Efter folkkyrkan är inget mindre än en nödvändig bok.«
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet
»Inspirerande, tankeväckande och ställvis provocerande läsning. Rekommenderas varmt för alla som funderar över de nordiska folkkyrkornas framtid.«
Björn Vikström, Biskop, Borgå stift
Efter folkkyrkan är en hybrid mellan en teologisk studie och ett debattinlägg, ett försök att greppa de lutherska folkkyrkornas nuvarande situation och söka en väg framåt. Patrik Hagman argumenterar för att folkkyrkornas kris i grunden är teologisk till sin natur och därför måste mötas med teologiskt arbete. De röster som han för in i diskussionen Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh har sällan lyfts fram som relevanta i den nordiska kontexten, men här förs deras teologier i kontakt med konkreta problem och bekymmer i de lutherska kyrkornas vardag. Fram träder bilden av en möjlig kyrka där den gudstjänstfirande gemenskapen står i centrum, men på ett sätt som för vidare de nordiska lutherska kyrkornas höga ambitioner att vara en kyrka för hela samhället. Hagman visar att en sådan kyrka inte bara är möjlig utan redan är i vardande.
Bindning: Limhäftad. År: Utg. 2013. Omfång: 267 s. ; 21 cm ISBN: 9789175806433. Språk: Svenska
Hitta fler liknande böcker i dessa kategorier:
Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Använd gärna länkarna nedan för att hitta liknande böcker.
Författare: Hagman, Patrik
Titel: Efter folkkyrkan
Undertitel: En teologi om kyrkan i der efterkristna samhället
Förlag: Artos & Norma Bokförlag
Genre: Religion & Esoterika
Artikelnr: 17863242
Bindningar
Det finns många typer av bokbindningar och det kan tyckas vara ett virrvarr av begrepp och termer. Här försöker vi att reda ut några av de vanligaste termerna.
Vi har här valt att använda de anglosaxiska termerna Mjukband och Hårdband som grund. Under dessa två begrepp finner man ett antal olika typer av bindningar.
När det kommer till böcker som vi själva katalogiserar här hos oss, så försöker vi alltid att vara så tydliga som möjligt vilken typ av bindning och band det handlar om.
Däremot kan informationen direkt från förlagen eller distributörer ofta vara bristfälliga och tyvärr ibland rentav felaktiga. Ett typexempel är bandtyperna "Inbunden" och "Förlagsband", se nedan.
Mjukband
Ett mjukband är, som det låter, ett bokband med ett mjukt omslag, i motsats till ett "Hårdband" (se nedan). Som mjukband räknas:
En pocket är en limhäftad bok i formatet 110x180 mm. Vid större eller mindre används snarare begreppet Limhäftad för att beskriva bindningen. Pocketproduktion har ofta fokus på en så billig bok som möjligt, vilket också innebär att man kanske använt sämre papper och en sämre tryckprocess, vilket kan resultera i en bok med otydligt tryck etc.
Häftad
En häftad bok kan vara antingen lim- eller trådhäftad, se nedan.
Limhäftad
En limhäftad bok är tillverkad genom att man fäster samman ryggen på boken med lim. Ett typexempel är pocketböcker, där man haft fokus på en billig produktion, ofta med lite sämre papper och tryck (se nedan). Men här finns även kvalitativa bindningar, särskilt senare års produktion, där man använder fräsning i rygg etc för att hålla ihop arken bättre än tidigare (läs: 1960- och 70-tal).
Trådhäftad
En trådhäftad bok är tillverkad genom att man syr ryggen på boken med en tråd. Trådhäftade böcker brukar anses som mer hållbara än limhäftade, och är lämpliga för böcker som ska användas ofta, till exempel uppslagsverk och läroböcker. Detta är dock mer sant när man jämför lim- och trådhäftade böcker från 1900-talet, då man ofta använde ett lim som fortsatte att stelna och till slut blev så hårt att ryggen spricker och omslaget separeras från inlagan. Ett trådhäftat band håller då ändå ihop tack vare trådningen och kan lagas med boklim, medan ett limhäftat band faller isär.
Danskt band
Ett danskt band är antingen ett limhäftat eller trådhäftat mjukband med omslagsflikar. Ofta ett bra alternativ till hårdbanden, då man får "mer bok för pengarna".
Spiralband
Ett spiralband är bundet med en stål- eller plastspiral. Fördelen med denna bindning är att boken kan ligga helt uppslagen och blir mer lätthanterlig vid vardagsbruk, exempelvis att ha boken uppslagen i köket, garaget etc. Ofta hittar man denna bindning på manualer och dylikt.
Hårdband
Ett hårdband är, i motsats till mjukbandet, ett band som är hårt till sin karaktär. Ofta är grunden i pärmen en pappskiva på 3 mm som gör att pärmen blir styv.
"Inbunden"
En vanlig benämning från distributörer och förlag, även om den som term är bristfällig. En inbunden bok är förlagets serieproducerade originalband. Detta är en lite klumpig beteckning, för det säger inte så mycket om tekniken bakom eller vilket material som är använt för pärmen. Inom antikvariatsbranschen brukar man beteckna en "inbunden bok" som en trådhäftad bok med hårda pärmar, men inom förlags- och nybokhandelsbranschen är detta uppluckrat. En "inbunden" bok kan här vara antingen trådhäftad eller limhäftad. Vad man kan vara säker på är att det är ett hårdband.
Kartonnage
Detta är en term som verkar vara på tillbakagående. Ett kartonnage är ett hårdband med tryckt pärm, ofta limhäftat och billigare i produktion. Jämför "pocket" inom mjukbanden. Kartonnage används ofta i rea-upplagor av böcker etc. I praktiken samma sak som ett "Pappband", se nedan.
Pappband
Ett pappband är ett hårdband, där pärmens papp är täckt med papper med tryckt motiv, på samma sätt som på ett kartonnage. Det är ett av de vanligaste typerna av hårdband. Moderna böcker med skyddsomslag är ofta pappband, där det enda trycket på själva pärmen är ryggtiteln och möjligen någon typ av ornament på främre och bakre pärm, vilket gör dem tämligen anonyma när de tappat sitt skyddsomslag.
Klotband
Klotband är ett hårdband där man istället för ett tryckt papper använt klotmaterial för att täcka in pärmens papp. "Klot" kommer från engelskans "cloth", alltså tyg. Det finns olika typer av tyg som används - ett av de vanligaste är linnetyg, vilket innebär att klotband ibland också kallas för "linneband". Klotpärmarna är ofta präglade med ornament och ryggtitel.
Halvklot & klotryggband
Ett halvklot är ett klotband där man bara har klotmaterialet på rygg och pärmarnas hörn, resterande är draperade med papper. Ett klotryggband är, som det låter, ett band där klotmaterialet endast använts på ryggen. I övrigt är det oftast ett tryckt papper som täcker in pärmarnas papp.
Halvfranskt band
En halvfranskt band är en typ av bindning där ryggen och pärmarnas hörn är täckt av läder eller skinn. Det är en elegant och hållbar typ av bindning som är lämplig för böcker som ska användas i många år. Men eftersom detta är ett biologiskt material, finns risken att de torkar och spricker. Därför bör man använda en bra läderolja för att smörja dylika band med jämna mellanrum, särskilt om de står ljust.
Skinnband, skinnryggband & franskt band
Ett skinnband (som ibland också kallas för ett franskt eller helfranskt band) är en typ av bindning där hela pärmen är täckt av läder eller skinn. Ett skinnryggband är, som det låter, ett band där man bara använt skinn eller läder till ryggen.
När det kommer till de halvfranska respektive skinnbanden så finns ibland tendensen att beskriva materialet än mer, precis som när man kallar ett klotband för ett linneband för att ytterligare specificera. Exempelvis kan man ibland kalla ett skinnband för ett "pergamentband", vilket innebär att materialet är ett get-, får- eller kalvskinn som skrapas och sedan behandlas med kalkvatten, krita och pimpsten.
Sist men inte minst bör vi nämna:
Förlagsband
Detta är förlagets serieproducerade originalband, i likhet med termen "Inbunden". Detta kan vara lite av en "fuling", för det framgår egentligen inte vilket typ av band det är. Ett förlagsband kan i praktiken vara antingen ett hårdband eller ett mjukband, eller ett klotband eller ett pappband, limhäftad eller trådhäftad, etc. Det enda man är säker på är att det är förlagets originalband. Tyvärr är detta en rätt vanlig term från förlagen.
Tveka inte att fråga oss, om du är fundersam vilken typ av bindning en viss bok har eller om du inte förstår vår katalogisering!
-
Mer information om Efter folkkyrkan av Patrik Hagman
Efter folkkyrkan: En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället är en tankeväckande bok av författaren Patrik Hagman. Boken belyser de utmaningar som de nordiska kyrkorna möter i dagens samhälle och uppmanar läsaren att omvärdera sina etablerade tankemönster.
Radikal syn på folkkyrkornas situation
I denna hybrid av teologisk analys och samhällskritik presenterar Hagman en radikal syn på folkkyrkornas situation och utforskar nya vägar framåt. Genom att lyfta fram teologer som Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh, erbjuder författaren en fräsch perspektiv på de nordiska kyrkornas utmaningar.
Teologiskt arbete mot kyrkans kris
Hagman argumenterar övertygande för att krisen inom folkkyrkorna bottnar i teologin och betonar att lösningen måste sökas genom teologiskt arbete. Genom att kontextualisera dessa teologers verk i den nordiska verkligheten, målar Hagman upp en vision av en möjlig kyrka där gemenskapen i gudstjänstfirandet står i fokus.
Relevans i en föränderlig värld
Efter folkkyrkan fungerar som en tankeväckande teologisk studie och debattinlägg som utmanar läsarna att reflektera över framtidens utmaningar för folkkyrkorna. Med stöd av framstående teologer och djuplodande analyser visar Hagman att förändring är möjlig och redan är under uppsegling.
Frågor och svar om Efter folkkyrkan av Patrik Hagman
Vilka är de huvudsakliga temana som Hagman utforskar i boken?
I boken utforskar Hagman huvudsakligen de teologiska och samhälleliga utmaningar som de nordiska kyrkorna står inför samt betoningen på teologiskt arbete som lösning på krisen.
Vilka teologer nämns i boken och på vilket sätt bidrar de till Hagmans resonemang?
Hagman lyfter fram teologer som Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och William T. Cavanaugh för att ge en ny synvinkel på folkkyrkornas problem. Deras teologier används för att skapa en vision av en möjlig framtid för de nordiska kyrkorna.
Med religion och teologi som centrala teman är Efter folkkyrkan en oumbärlig läsning för alla som är intresserade av de nordiska lutherska kyrkornas strävan att förbli relevanta i en ständigt föränderlig värld.
Detta referat kan innehålla information från andra utgåvor av denna titel och ska inte tas för en konkret information om exakt just denna utgåva av boken. Texten är skriven med stöd av AI.