Lunds universitet, Media-Tryck
I KORTHET: Avhandlingen utforskar digitala verktygs betydelse i svensk förskollärarutbildning och studenternas informationslitteracitet i lärandeprocesser.
Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
LEVERANS: Vi skickar din beställning med Postnords Varubrev eller DHL Servicepoint.
Du betalar alltid endast 49 kr i fraktavgift inom Sverige, oavsett vikt eller antal böcker vid beställning av antikvariska och nya böcker från oss! Läs mer
Läs mer om olika typer av bindningar här.
RETUR & ÅNGERRÄTT: Du har alltid 14 dagars ångerrätt oavsett anledning, från den dagen du tar emot din leverans.
Skulle vår beskrivning av skicket på boken misstämma eller om vi på annat sätt gjort fel, står vi självfallet för returfrakten.
THIS DISSERTATION REPORTS on an investigation into how digital tools are used, negotiated and given meaning in Swedish pre-school teacher education. The overall aim has been to create a deeper understanding of how students’ information literacies are enacted when digital tools are used and appropriated in the daily life at a pre-school teacher education, in relation to conceptions of the digitalisation of teacher education in national policy. A netnographical study at a pre-school teacher education was conducted between 2012 and 2015. The study generated online material, mainly from a Facebook Group used by students and teacher, and field notes from participant observations, transcribed interviews and a field diary. Through application of a socio-cultural perspective on information literacy, the netnographical material was analysed using the concepts appropriation and identity. To analyse the discursive level, four national policy documents with demands for increased digital competence in teacher education were analysed using Carol Bacchi’s ‘what’s the problem represented to be?’ approach. The findings show how views on learning and identity interact with the materiality of the digital tools and the enabling and constraining properties of the local learning environment when information literacies are enacted. The identity position discussion-oriented student is connected to how the Facebook Group is appropriated as a relation-building tool and a relational information literacy. This type of information literacy entails a view on learning as co-learning, rooted in the historical development of pre-school teacher education, and a non-hierarchical understanding of teacher and student roles. The identity positions goal-oriented student and customer-oriented student are connected to how the Facebook Group is appropriated as a collaborative problem-solving tool and a pragmatic information literacy. This form of information literacy reflects instrumental and neoliberal views on learning, and a traditional understanding of teacher and student roles. The policy analysis shows how an economic and competitive perspective underpins demands for increased digital competence in teacher education, and how the value of digital tools for learning and teaching is taken for granted. The idea of co-learning, that is found to be influential but not fully accepted at the pre-school teacher education, is difficult to combine with an economic perspective emphasising measurability and quantification. The economic perspective is partly compatible with a pragmatic information literacy. The findings of the dissertation shed light on the gap between what is described as important in policy documents and what teacher students and teachers describe as important when digital tools are used in teacher education.
SAMHÄLLETS FÖRVÄNTNINGAR PÅ utbildningsväsendets digitalisering är höga och lärarutbildningen anses ha stor betydelse för hur digitala redskap används i skolan. I den här avhandlingen studeras mötet mellan förskollärarutbildningen och digitala redskap – i synnerhet den sociala nätverkstjänsten Facebook. I avhandlingen studeras hur studenters informationslitteraciteter kommer till uttryck vid användning och appropriering av digitala redskap i studievardagen vid en förskollärarutbildning. Detta sätts i relation till föreställningar om lärarutbildningensdigitalisering i nationella policytexter.Vid förskollärarutbildningen finns en etablerad syn på lärande som samlärande och i avhandlingen identifieras den som en viktig orsak till hur, och varför, digitala redskap används. Studenters identitet och sätt att tillägna sig redskapen gestaltas genom två informationslitteraciteter, som rymmer delvis olika sätt att dela och använda information: en relationell informationslitteracitet och en pragmatisk informationslitteracitet.Avhandlingen visar hur en diskurs om digital kompetens i nationell policy rymmer ett ekonomiskt perspektiv som fokuserar på mätbarhet och konkurrens. Detta perspektiv framstår som svårförenligt med idén om samlärande. Det finns därmed skillnader mellan nationell policy och vad flera studenter och lärare beskriver som viktigt när digitala redskap används vid lärarutbildningen.Fredrik Hanell är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Lärarstudenters digitala studievardag är hans doktorsavhandling i biblioteksoch informationsvetenskap.
Bindning: Häftad. 8:o (155x220 mm) År: Utg. 2019. Omfång: 364 sidor ; 22 cm ISBN: 9789198369076. Språk: Svenska
Hitta fler liknande böcker i dessa kategorier:
Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Använd gärna länkarna nedan för att hitta liknande böcker.
Författare: Hanell, Fredrik
Titel: Lärarstudenters digitala studievardag
Förlag: Lunds universitet, Media-Tryck
Serie: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences
Genre: Pedagogik, uppfostran & undervisning
Artikelnr: 1730198