Tore Janson, född 12 februari 1936 i Stockholm, är en framstående svensk lingvist och professor emeritus som har präglat forskning inom latin, språkvetenskap och afrikanska språk. Med en doktorsavhandling från 1964, Latin Prose Prefaces, lade han grunden för en karriär som rör sig mellan akademisk rigor och populärvetenskap. Janson har även varit en bubblande källa inom området för historisk fonologi, där hans arbete med medeltida latinska texter, framlagt i Prose Rhythm in Medieval Latin, har blivit en standard inom språkstudier.
Genom sin forskning har Janson inspirerat generationer av språkvetare. I sina verk, som
Tore Janson, känd för sin djupa insikt och klara språk, är en författare vars verk ofta förenar litterära kvaliteter med ämnesexpertis. Egon Frid och Lars-Gunnar Andersson delar denna förmåga att kombinera kunskap med konstnärligt uttryck, vilket gör deras skrifter fängslande och informativa. Jan G. Björklund och Claes W. Andersson erbjuder även de perspektiv på samhälleliga och filosofiska frågor med en stil som liknar Janson. Gunvor G. Holmström bidrar med sin unika röst inom samma litterära tradition, vilket gör dessa författare läsvärda.