Berndt E.B. Claesson

---

David Larsson

David Larssons elevtid på Valand (1916 -1920) överbryggar Simonsson - Ryd - Bjurström perioderna. Han kom så att räknas till den lilla grupp målare som med sina verk föregrep men blev en del av begreppet ’Göteborgskolorister’. Vi kan här följa David Larsson via en mängd foton och konstverk men framförallt genom sparade brev i en omfattande korrespondens ända från tidig ungdom till sent i livet. Umgänget med konstnärer, skådespelare och författare speglas i breven, liksom Orientenresan och vistelserna i Frankrike, Danmark Italien och på Åland. Speciellt brevväxlingen med nära vännen och målarkamraten Ragnar Sandberg är central för förståelsen av de kreativa våndor som behärskade de två konstnärerna under 1920 - och 30-talen. Självkritiken var ofta förödande men där fanns samtidigt drömmar, förväntningar och glädje inför de nu legendariska sommarkolonierna i Hanhals och på Slussen. Att se och skildra humorn i människans tillkortakommanden blev hos David ett grunddrag för att överleva. Utdrag från förordet: "I slutet av 1980-talet blev jag inbjuden till konsthandlare Gunnar Hjorthén i Göteborg. Med på mötet var dåvarande länsmuseichefen Thomas Thieme. Gunnars idé var att Thomas och jag skulle teckna ett levnadsporträtt av konstnären David Larsson (1898-1976). Till hjälp fanns Davids rika korrespondens med Gunnar. Materialet fanns i några lådor och innefattade bl.a. ett antal pärmar med brev som Gunnar sorterat i kronologisk ålder. Då projektet delvis gick i stå, föreslog Thieme, efter Gunnars bortgång, att alla brev skulle fogas till Handskriftssamlingen på Universitetsbiblioteket (UB) i Göteborg. Där fick jag senare värdefull hjälp av Anders Larsson att hitta ytterligare korrespondens. Genom Davids faiblesse för brevskrivning, kan man följa honom redan från de tidiga ungdomsåren. Efter en inbjudan från Bohusläns Museum att berätta om konstnärskolonien på Slussen vid den stora utställningen ”Med kärlek till färgen - möt Göteborgs-koloristerna” sommaren 2017, återkom tanken att nu definitivt färdigställa det Gunnar Hjorthén en gång bett mig om. Ytterligare brev, foton och tidningsklipp ur konstnärens egna arkiv har tillkommit. Stort utrymme ges åt den omfattande och viktiga korrespondensen med Ragnar Sandberg, vars piktur emellanåt gränsar till det oläsbara. Det skrivna ordet kryddas emellanåt med komiska och underfundiga teckningar i dessa brev. Under arbetet har delar av den stora textmassan i breven reducerats. Samtidigt finns det fortfarande kvar korta brev- eller vykorts-meddelanden för att framhäva intensiteten i kontakterna, speciellt under perioder då man planerat sommaraktiviteterna på 1930-talet. Vid återgivning av brev har den ursprungliga stavningen behållits. Bildmaterialet har samlats under tre decennier. Det rymmer foton av konstverk och brev från privata och offentliga samlingar, samt ett antal privata fotografier och tidningsklipp ur konstnärens kvarlåtenskap. Kvaliteten på vissa bilder är långtifrån optimala, men försvarar sin plats som tidsdokument från respektive period och trots dålig upplösning ger vissa foton en inblick i konstnärens koloristiska vision."