Berg, Mikael; Forsberg, Åsa; et al

---

Forskning av och för lärare

MEDVERKANDE: BERG, MIKAEL; Forsberg, Åsa; Grönlund, Agneta; Jansson, Tobias; Jarhall, Jessica; Johansson, Maria; Karlefjärd, Anna; Karlsson, Annika; larsson, kristoffer; odenstad, christina; Olofsson, Hans; Sandahl, Johan; Schiöler, Katarina; Wall, Peter

Politikundervisning I denna text sammanfattas och diskuteras resultaten från en studie av lärares undervisning om politik. Sjutton högstadielärare i sex olika kommuner har redogjort för sin undervisning om politik på nationell nivå (nationell politik) och europeisk nivå (EU). Resultaten visar att undervisningen om de två politiska beslutsnivåerna skiljer sig avsevärt både avseende i vilket sammanhang undervisningen sker och vilken typ av innehåll som tas upp. Med utgångspunkt i statsvetenskaplig och didaktisk forskning diskuteras vilka konsekvenser de olika sätten att undervisa om politik kan tänkas få för elevers uppfattningar om sina möjligheter att agera i en demokrati. I studien framgår att undervisningen om nationell politik och EU sker i olika sammanhang. Lärarna har i samtliga fall avsatt ett särskilt arbetsområde för undervisning om nationell politik. Arbetsområdet behandlas i samband med riksdagsval eller i en särskild årskurs. Undervisningen om EU är däremot inte alltid planerad att ske i ett särskilt sammanhang. Olika aspekter av EU-samarbetet kan tas upp vid olika tillfällen. Till exempel i samband med ett geografiarbete om Europas länder eller vid en genomgång av efterkrigstidens historia. I flera fall finns inte ett i förväg inplanerat tillfälle för undervisning om EU utan ämnet tas upp i de fall EU-frågor uppmärksammas av elever eller media. I undervisningen om nationell politik belyses politikens tre dimensioner: Dess ramar i form av regler och institutioner (politydimensionen), politikens innehåll med bland annat aktuella politiska frågor och partiståndpunkter (policydimensionen) och samarbeten och konfrontation som exempel på politiskt handlande (politicsdimensionen) framkommer alla relativt väl i undervisningen. Undervisningen om EU, däremot, behandlar i första hand aspekter som kan kopplas till politydimensionen. I de fall policydimensionen belyses handlar det oftast om argument för och emot ett svenskt EU-medlemskap. Det är också tydligt att EU-frågor inte framställs som en demokratisk angelägenhet för eleven. Divergerande uppfattningar om politiken i EU kopplas till staters olika intressen och ideologiska dimensioner betonas ej i undervisningen. Det samma gäller medborgerliga möjligheter till påverkan som till exempel val till Europaparlamentet. Kunskapsområdet nationell politik kännetecknas däremot av att ideologiska meningsskiljaktigheter mellan partierna och medborgerliga påverkansmetoder får ett stort utrymme i undervisningen. Uppmaningar till eleverna om att agera politiskt förefaller också vara vanliga i undervisningen om nationell politik. En slutsats som dras i studien är att undervisningen om nationell politik är tydligt inriktad mot att stärka kompetenser elever behöver för att kunna agera i en demokrati medan undervisningen om EU snarare har ett allmänbildande syfte. Avslutningsvis diskuteras några tänkbara förklaringar till att EU-undervisningen skiljer sig så markant från undervisningen om nationell politik.

Hitta fler liknande böcker i dessa kategorier:
Humaniora Pedagogik & uppfostran & undervisning Pedagogisk metodik

Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Kunskapsprov Historieundervisning Samhällskunskap government publication Sök fler exemplar av denna bokFler böcker av Berg, Mikael; Forsberg, Åsa; et al