TIDSKRIFTEN "ALL VÄRLDENS berättare", utgiven 1952 i sitt första nummer, bjuder på en rik och mångfacetterad läsupplevelse som utforskar litteraturens och språkets många aspekter. Med en rad olika bidrag från framstående författare och intellektuella, ger detta nummer en djupgående inblick i berättande traditioner från olika kulturer och epoker.
Artur Lundkvist inleder med "Indiska sidor", där han utforskar den indiska kulturen och dess litterära uttryck. Tidskriften fortsätter med den klassiska "Sagan om Sinuhe", en berättelse som erbjuder en fascinerande inblick i det forntida Egyptens värld. Neil Paterson bidrar med "Och Delila", en text som troligen väcker tankar kring teman av kärlek och svek.
Ett intressant inslag är Erasmus av Rotterdams "Samtal om värdshus", som fördjupar sig i mänskliga relationer och sociala interaktioner. I "Sorgekväde" av Baba Tahir får läsaren ta del av en gripande reflektion över sorg och förlust. Giovanni Guareschi och Pipaluk Freuchen bidrar med sina egna unika perspektiv genom "Eldsvådan" och "Duellen", vilket ytterligare berikar tidskriftens litterära palett.
Tidskriften innehåller även självbiografiska inslag, som Emil Hagströms "Magervalsen" och "En väntans visa", som ger en personlig och introspektiv dimension till läsningen. Vidare tar läsaren med sig Marco Polo på en resa till Koromandelkusten, vilket erbjuder en historisk och geografisk dimension till berättelserna. Sven Alfons diskussion om "Svårighet med fotografier" samt Doris Lessings "Leopardgeorge" bidrar till en mångfald av perspektiv och teman.
Omslaget, skapat av Gunnar Brusewitz, sätter tonen för denna litterära resa. Under ledning av huvudredaktören Karl Johan Rådström framträder "All världens berättare" som en tidskrift som inte bara informerar utan också inspirerar till reflektion och djupare förståelse av litteraturens roll i olika kulturer. Detta nummer är en ovärderlig resurs för den som önskar fördjupa sig i litteraturens rika värld och dess många berättelser.