Françoise Dunand

---

Egyptens mumier

I "EGYPTENS MUMIER En väg till evigheten" av Françoise Dunand utforskas den fascinerande världen av det gamla Egyptens balsamering och dess betydelse för livet efter döden. Boken belyser hur döden i denna kultur inte betraktades som ett slut, utan som en övergång till ett nytt liv, där balsameringen spelade en central roll.

Dunand tar läsaren med på en resa genom historien, där balsameringskonsten nådde sin fulländning omkring år 1000 f.Kr. Genom att granska de tidigaste spåren av denna konstform, som går tillbaka över ett drygt årtusende, visar författaren på den långa och komplexa utvecklingen av tekniker för att bevara de döda.

Boken ger en djupgående insikt i de metoder och material som användes för att uppnå detta mål, samt de kulturella och religiösa aspekterna som omgav processen. Läsaren får en förståelse för de otaliga försök och misslyckanden som föregick framgångarna inom balsamering.

Genom att kombinera historiska fakta med arkeologiska fynd erbjuder Dunand en rik och detaljerad bild av hur mumifiering var en konstform som krävde stor skicklighet och kunskap. Denna insikt gör att vi kan uppskatta den betydelse som dessa ritualer hade för det forna egyptiska samhället.

"Egyptens mumier" är en värdefull resurs för alla som är intresserade av historia och arkeologi, särskilt inom ramen för afrikansk historia. Dunands arbete bidrar till vår förståelse av en av de mest gåtfulla och fascinerande aspekterna av det gamla Egypten.

I det gamla Egypten representerade döden övergången till ett nytt liv. Balsameringen – av människor eller djur – var en förberedelse för denna eviga tillvaro, varifrån man aldrig återvände. Balsameringskonsten nådde sin fulländning omkring år 1000 f. Kr. Men de första spåren finner vi ytterligare ett drygt årtusende tillbaka i tiden. Det krävde alltså otaliga försök, många misslyckade, innan kom fram till en metod att bevara de döda så att de såg ut som de gjorde medan de ännu levde.