Barbro Lunsjö 

---

Släktforskarens uppslagsbok

I "SLÄKTFORSKARENS UPPSLAGSBOK av Barbro Lunsjö presenteras en ovärderlig resurs för alla som är intresserade av språkvetenskap och lingvistik. Boken innehåller 3 400 uppslagsord som belyser en mängd gamla benämningar och termer som förekommer i bouppteckningar, vilket gör den särskilt relevant för släktforskare och språkentusiaster.

Genom att utforska ord som blänneho, sörpkar och vävrumpa ger Lunsjö läsarna en inblick i det svenska språket under 1700- och 1800-talen. Dessa ord, som ofta är svårbegripliga i dagens samhälle, beskrivs med adjektiv som anstruken och krönt, vilket ytterligare fördjupar förståelsen av deras betydelse.

Boken bygger på ett gediget forskningsarbete där trehundra bouppteckningar från Sverige och svenskspråkiga Finland har analyserats. Orden har valts med hänsyn till variation i region, yrke, samhällsklass och dialekt, vilket ger en rik och mångfacetterad bild av det gamla bonde-samhället.

Lunsjö, som tidigare arbetat på Svenska Akademiens ordboksredaktion, har med sin expertis skapat en lättfattlig förklaring av dessa ord. Detta gör att även den som inte har en djupgående kunskap om ämnet kan ta del av bokens innehåll och få värdefulla insikter.

"Släktforskarens uppslagsbok" är mer än bara en ordbok; den är en viktig källa för att förstå det svenska språket och dess utveckling genom historien. Med sin noggrant sammanställda information är den ett oumbärligt verktyg för både forskare och intresserade läsare.

Vad är blänneho, sörpkar, vävrumpa?

I gamla bouppteckningar förekommer en mängd ord och benämningar som är ganska svårbegripliga i dag. Men bouppteckningsorden är inte bara benämningar på föremål. Dessa beskrivs också genom adjektiv, t ex anstruken, krönt eller vedfärdig. Vissa ord kan också ha flera betydelser.

De flesta av dessa gamla ord återfinns inte längre i vanliga ordböcker. Därför fyller Släktforskarens uppslagsbok ett stort behov. Den förklarar lättfattligt vad orden betyder. Som underlag för bokens utgörs 3 400 uppslagsord ligger trehundra bouppteckningar från Sverige och det svenskspråkiga Finland. Orden har valts med tanke på variation i region, yrke, samhällsklass och dialekt - de flesta har sitt ursprung i det gamla bonde-samhället under 1700- och 1800-talen.

Barbro Lunsjö - tidigare anställd på Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund - har omfattande forskningsarbete åt att skriva denna bok. Hon har tidigare utgivit Tjugo handskrifter för släkt- och hembygdsforskare.