Lars-Gunnar Winsa

---

Intill 3:e och 4:e led

I "INTILL 3E och 4e led" av Lars-Gunnar Winsa skildras de röd-bruna stridigheterna under 30- och 40-talen i Tärendö. Romanen utforskar hur dessa konflikter övergick i svart-vita schismer under 50- och 60-talen. Genom en lokal lins belyser Winsa ett tabubelagt ämne, där tidigare politiska aktörer har lämnat scenen. Detta ger en ny möjlighet att närma sig en historisk kontext som länge varit minerad.

Winsa placerar sin berättelse i en tornedalskommun, där vardagslivets komplexitet framträder. Arvstvister och möten mellan reformistiskt troende och dogmatisk laestadianism skapar en dynamik som präglar invånarnas liv. Författaren ger röst åt de som levt i skuggan av dessa konflikter, vilket ger en djupare förståelse för den sociala strukturen i området.

Romanens struktur kombinerar fiktiva gestalter med fiktionaliserad verklighet. Detta grepp tillåter Winsa att utforska identitetsfrågor som fortfarande är aktuella för tornedalingar. Denna sökande efter identitet speglas i hur karaktärerna navigerar genom traditioner och förändringar.

Könsroller och kvinnans plats i hemmet är centrala teman. Winsa skildrar hur dessa normer påverkar individernas liv och val. Genom att belysa dessa aspekter bidrar romanen till en bredare diskussion om identitet och tillhörighet.

"Intill 3e och 4e led" står som en viktig del av den tornedalska litteraturen. Den erbjuder insikter om en region och dess historia, samtidigt som den väcker frågor om minne och identitet. Winsa lyckas fånga det sköra i att vara tornedaling, vilket gör verket relevant även i dagens samhälle.

Tornedalsroman som handlar om de röd-bruna stridigheterna under 30- och 40-talen som avlösts av de svart-vita schismerna under 50- och 60-talen i författarens hemkommun Tärendö. Det är en unik skildring om ett tabulagt ämne. I dag när de politiker och andra nära berörda inte längre finns kvar i livet är denna tidigare så minerade mark mer neutral att beträda.

Romanen beskriver dessutom hur dessa söndringar påverkade vardagslivet i omgivningar där arvstvister florerade och där reformistiskt troende mötte dogmatisk laestadianism. Romanen är något av ett sökande efter en identitet som gick förlorad som tornedaling och som fortfarande är skör. Hur vardagen var i en liten tornedalskommun, arbetets mödor och könsroller och om kvinnans traditionella roll i hemmet. Det är en spännande romanform med fiktiva romangestalter och fiktionaliserad verklighet.