Gå vidare till innehåll

Vi älskar böcker, gör du?

★ ★ ★ ★ ★ | 4,9 / Google Reviews

h:ström - Text & Kultur (etabl. 1998) driver antikvariat, bokhandel, tryckeri och distribution

Endast 49 kr i frakt, oavsett vikt och antal böcker. Läs mer
★ ★ ★ ★ ★ | 4,9 / Google Reviews

Modernism | Karin Boye

Karin Boye kan anses vara en del av den litterära riktningen Modernism genom sin experimentella stil och sitt fokus på individens inre upplevelser och existentiella frågor. Hon utmanade traditionella berättarstrukturer och utforskade nya sätt att skildra människans relation till samhället och tillvaron. Hennes verk är också präglade av en stark känsla av alienation och en oro inför den moderna världens utveckling.

Karin Boye (1900-1941) är en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Hon var en produktiv och mångsidig författare som skrev poesi, prosa, dramatik och essäer. Hennes verk är ofta starkt personliga och präglade av hennes engagemang för sociala och politiska frågor.

Boye föddes i Göteborg och växte upp i en välbeställd borgerlig familj. Hon började skriva redan som barn och debuterade som poet 1919. Under 1920-talet studerade hon filosofi och sociologi i Uppsala och Berlin. Hon blev aktiv i den radikala studentrörelsen och engagerade sig i frågor som kvinnlig rösträtt och pacifism.

Under 1930-talet blev Boyes verk alltmer pessimistiska och existentiella. Hon skildrade ofta människans kamp för att hitta sin plats i världen och för att övervinna det mörker som finns inom oss. Hennes mest kända verk från denna period är romanen Kallocain (1940), en dystopisk framtidsskildring av ett totalitärt samhälle där staten kontrollerar medborgarna genom en sanningsdrog.

Boye var öppet homosexuell och levde i ett samboskap med författaren Moa Martinson. Hon tog sitt liv 1941, vid 40 års ålder.

Boyes stil är stark och expressiv. Hon använder ofta symbolik och metaforer för att förmedla sina tankar och känslor. Hennes verk är influerade av bland annat den tyska expressionismen, den svenska romantiken och den amerikanska transcendentalismen.

Foto:
Tillbaka till artiklarna