Svenska klassiker | Viktor Rydberg
Viktor Rydberg kan anses vara en del av den litterära riktningen Svenska klassiker på grund av hans betydelse och inflytande på svensk litteratur. Hans verk, som exempelvis Singoalla och dikten 'Tomten', har blivit klassiker och är välkända inom den svenska litteraturkanonen.
Viktor Rydberg, född 1828 i Jönköping och död 1895 i Djursholm, var en mångsidig svensk kulturpersonlighet. Han verkade som författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare, kulturhistoriker och tecknare. Han räknas som en av Sveriges viktigaste författare under 1800-talet, mellan Carl Jonas Love Almqvist och August Strindberg. Några av Viktor Rydbergs mest kända verk är Singoalla, dikten 'Tomten' och 'Betlehems stjärna', som tonsattes av Alice Tegnér.
Viktor Rydberg började sin karriär som journalist på Jönköpingsbladet och senare på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han bland annat publicerade sina första romaner som följetonger. Han studerade även juridik vid Lunds universitet, men avslutade inte sina studier. Under en tid var Viktor Rydberg riksdagsledamot och engagerade sig för religionsfrihet samt skiljandet av kyrka och stat i Sverige.
Som översättare är Viktor Rydberg känd för att ha översatt klassiska verk som Johann Wolfgang von Goethes Faust och Edgar Allan Poes dikt Korpen, samt Heinrich Heines Die Loreley. Han var även medlem av Svenska Akademien. Utöver sitt författarskap var Viktor Rydberg föreläsare i filosofi och kulturhistoria vid Göteborgs undervisningsfond, som senare blev Göteborgs universitet.
Viktor Rydberg var mycket intresserad av magi och förkristna trosföreställningar. Han skrev bland annat boken Medeltidens magi samt Studier i germansk mytologi och Fädernas gudasaga. Teosofiska Samfundets svenska avdelning grundades i hans hem på Djursholm, även om han själv aldrig var medlem.
Viktor Rydberg blev både berömd och kritiserad för boken Bibelns lära om Kristus, där han förnekade treenighetsläran och Kristi gudom och istället framställde Jesus som en idealmänniska. Boken kom ut 1862, innan Sverige hade full religionsfrihet, och Rydberg kämpade för att främja denna frihet och att separera Svenska kyrkan från staten.