För dig som uppskattar författare såsom Émile Zola, Daniel Defoe, August Strindberg, Gustave Flaubert, Gerhart Hauptmann, Fjodor Dostojevskij, Stephen Crane, Samuel Richardson, Charles Dickens, Leo Tolstoj, George Eliot mfl.
Realismen var en litterär epok som varade mellan 1830 och 1900, och dess inflytande kan fortfarande ses i litteraturen idag. Realismen strävade efter att skildra omvärlden så realistiskt och objektivt som möjligt, och kan ses som parallell till och föregångare till naturalismen, som var en mer radikal form av realism. Realismen har sitt ursprung i både England och Frankrike, med författare som Daniel Defoe och Samuel Richardson, och är nära förknippad med liberalismen.
Perioden då realismen växte fram, den industriella revolutionen, präglades av snabb samhällsutveckling, urbanisering och stora klasskillnader. Denna tid kom att avspeglas i den realistiska litteraturen, som fokuserade på vanliga människor och vardagliga händelser snarare än övernaturliga händelser och ädla hjältar, som var vanligt i romantikens litteratur. Den realistiska litteraturen ville visa verkligheten som den var för de flesta människor, och detta gällde även samhällsfrågor som klasskillnader och politiska orättvisor.
Som en förlängning av och konsekvens av realismen växte naturalismen fram, med en ännu starkare betoning på naturvetenskapliga metoder och manifest för hur litteratur skulle skrivas. Båda dessa litteraturtraditioner bidrog till en förändring i hur litteratur skildrade samhället, människor och deras omständigheter.
Naturalismen, en litterär rörelse under 1800-talets senare hälft, var en radikal form av realism som tog inspiration från tidens naturvetenskapliga strömningar. Med Émile Zola som den mest framträdande författaren inom genren, präglades naturalismen av idén om att införa naturvetenskapliga metoder i romanen. Zola själv skrev manifestet Den experimentella romanen (Le Roman expérimental) 1880, där han förespråkade denna metod.
Hippolyte Taine, en av naturalismens viktigaste teoretiker, förespråkade en materialistisk och deterministisk syn på människan, som kom att influera denna litteraturtradition. I en tid då vetenskapen om människan växte fram och naturvetenskapliga framsteg präglade samhället, uppstod en stark tro på vetenskapens förmåga att förändra samhället. Denna positivistiska syn på vetenskapen gav upphov till naturalistiska författare som såg sig som ett avantgarde eller hade socialistiska ideal.
Romaner inom den naturalistiska traditionen skildrar ofta karaktärer som är produkter av deras medfödda egenskaper, miljö och förhållande till naturen. Exempel på detta inkluderar August Strindbergs Fröken Julie och Zolas Thérèse Raquin.
När optimismen kring samhällsutvecklingen avtog i samband med första världskriget, försvann också den positivism som hade drivit naturalismen framåt. Litteraturen började då att präglas av högmodernistiska strömningar, vilket markerade en övergång från naturalismen som litterär tradition.
Här är några exempel på författare och deras verk inom realismen och naturalismen:
Realism:
Gustave Flaubert (1821-1880) - En fransk författare som anses vara en av realismens grundare. Hans mest kända verk, "Madame Bovary" (1857), är en detaljerad och kritisk skildring av småborgerligt liv och moraliska konflikter.
Charles Dickens (1812-1870) - En engelsk författare vars verk ofta behandlar sociala frågor och kritiserar samhällsorättvisor. Exempel på hans realistiska romaner är "Oliver Twist" (1838) och "Great Expectations" (1861).
Leo Tolstoj (1828-1910) - En rysk författare känd för sina omfattande romaner som utforskar människans natur och samhällets struktur. Hans mest berömda verk inom realismen är "Krig och fred" (1869) och "Anna Karenina" (1877).
George Eliot (1819-1880) - En engelsk författare som fokuserade på sociala och moraliska frågor i sina romaner. Hennes verk "Middlemarch" (1871-72) och "Silas Marner" (1861) är exempel på realistisk litteratur.
Naturalism:
Émile Zola (1840-1902) - En fransk författare och den mest framträdande inom naturalismen. Hans verk "Thérèse Raquin" (1867) och "Germinal" (1885) är kända för sina detaljerade skildringar av människors liv och deras deterministiska omständigheter.
August Strindberg (1849-1912) - En svensk författare vars verk rörde sig mellan realism och naturalism. Hans pjäs "Fröken Julie" (1888) är ett exempel på naturalistisk litteratur, där karaktärerna formas av sina medfödda egenskaper och miljön de befinner sig i.
Frank Norris (1870-1902) - En amerikansk författare som skrev naturalistiska romaner som kritiserade kapitalismen och samhällsstrukturen. Hans verk "McTeague" (1899) och "The Octopus" (1901) är exempel på naturalistiska skildringar av människor och deras kamp för överlevnad.
Theodore Dreiser (1871-1945) - En amerikansk författare som utforskade moraliska och sociala konflikter i sina naturalistiska verk. Hans mest kända romaner är "Sister Carrie" (1900) och "An American Tragedy" (1925), som båda skildrar individens kamp i ett samhälle präglat av materialism och klasstrukturer.
Dessa författare och deras verk inom realism och naturalism har haft stor betydelse för litteraturhistorien.