Èmile Zola var en fransk författare och journalist som var en av de främsta företrädarna för naturalismen, en litterär riktning som strävar efter att skildra verkligheten på ett objektivt och realistiskt sätt. Zolas verk är ofta starkt kritiska mot samhällets orättvisor och han var en förespråkare för sociala reformer.
Zola föddes i Paris 1840 och växte upp i en familj av arbetare. Han studerade kemi vid universitetet i Paris, men övergav snart studierna för att ägna sig åt litteratur. Zolas första roman, 'Thérèse Raquin', publicerades 1867 och blev en stor skandal på grund av sitt explicita innehåll.
Zola är mest känd för sin stora romansvit 'Les Rougon-Macquart', som skildrar en familjs livsöden under andra kejsardömet i Frankrike. Serien består av 20 romaner, varav några av de mest kända är 'Germinal', 'Nana' och 'La Bête Humaine'.
Zola var också en aktiv samhällsdebattör och engagerade sig i frågor som Dreyfusaffären och kolonismen. Han är känd för sitt öppna brev 'J'accuse', som publicerades i tidningen L'Aurore 1898. Brevet var en starkt kritisk attack mot den franska regeringens behandling av Alfred Dreyfus, en fransk judisk officer som hade felaktigt dömts för landsförräderi.
Zola dog i Paris 1902. Han är en av Frankrikes mest inflytelserika författare och hans verk har haft en stor betydelse för den moderna litteraturen.
Zolas stil är realistiskt och detaljerad. Han strävar efter att skildra verkligheten på ett objektivt sätt, utan att försköna eller förvränga den. Zola var influerad av den vetenskapliga positivismen, som strävar efter att förklara världen utifrån fakta och erfarenhet. Han var också influerad av Charles Darwins evolutionsteori, som han använde för att förklara människans beteende.